Hur man klättrar i en trappa med inlines.

Den här nattens dröm var också lite konstig. Vi hade kollat på en karta innan vart vi skulle, Petra och Sarah cyklade, jag åkte inlines, vilket jag inte ens kan. Jag kunde det knappt i drömmen heller. Petra höll koll på vart vi skulle (jag brukar förlita mig på henne på det sättet) och Sarah stylade med cykeln, la benen på styret och gled framåt i liggande ställning. Det var väldigt vacker natur runt omkring så jag skulle ta kort i farten med min mobil. Det var svårt att inte få suddiga kort. När vägen svängde ställe de andra ifrån sig sina cyklar och vi började klättra uppför en lång och vinglig mörk trätrappa som såg ut som den skulle gå sönder närsomhelst. Jag hade fortfarande mina inlines på mig så efter de första trappstegen gled jag bakåt och gjorde en volt i mitt fall och landade på fötterna. Bara att fortsätta klättra. Jag kunde inte lämna mina inlines för jag hade redan blivit av med ett par sandaler och var smutsig om fötterna efter att ha gått barfota i leran.

 Fler tjejer var där och gick uppåt. Efter ett tag uppför var det som en liten hängbro, också den rätt fallfärdig, jag rullade över den, en bit kom ner i vatten då. Därefter var det nästan som en labyrint. Jag kom lite på efterkälken från de andra. En kille satt på kanten, han berättade att det var två andra killar som var längre fram och delade ut flyers, han skulle också ha gjort det men han orkade inte. Så han satt där med fötterna i vattnet. Det var olika vägar att ta för killar och tjejer, genom något slags omklädningsrum. Jag såg de andra komma ut och istället för att ta den långa vägen runt som de hade gjort så gjorde jag mig beredd att ta en genväg genom vattnet och hoppa i med inlines och allt. Det var här jag vaknade. Jag vet inte om jag hann hoppa i innan dess. Är det mina egna liknelser som kommer tillbaka och bankar lite på mig: "hoppa!"?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0