Nyhetskärlek.

Alltså jag måste bara härma Malin lite och visa upp den här söta apan och duvan ifall ni inte redan sett den. Hur gulligt som helst. Och jag håller med: kan det inte finnas fler historier som denna i medierna? Det verkar ibland som att det bara är tragiska händelser som har nyhetsvärde. Är det samma fenomen som när man saktar in för att spana in en olycka? Varför vältra sig i olycka och misär och beklaga sig, istället för att samla på solsken och glädje? Det som kommer med i nyheterna måste väl ändå vara det som vi vill se eller höra om? Jag har (tyvärr?) inget tålamod för att läsa eller titta på nyheter, men man snappar ju till sig en del ändå på ett eller annat sätt. Visst, i längden blir det kanske inte så intressant att bara läsa om djur som förälskar sig, eller Elsa som fyller 110 år. Men är det då verkligen så intressant att läsa om krig och olycka? Man ska inte blunda för att hemska saker finns eller det faktum att man i många fall kan göra något åt det för att det ska bli bättre. Men krig har bara nyhetsvärde i början. Pågår det i många år så märker man ändå inte så mycket av det. Vad vill vi egentligen läsa om i nyheterna?

Man kan alltid klaga på vädret, men man kan alltid också se något positivt i det. Och vissa kommer aldrig att bli nöjda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0