Näktergalning

Jag tänker på den här söta lilla katten som jag träffade igår. Åkte hem till Anja och åt tacos och tittade på schlager. Sånt är så mycket mer intressant med sällskap, så man slipper sitta och skämmas själv för att pinsamma låtar som "Razboorka" liksom aldrig vill ta slut, utan hon fortsätter sjunga på sitt falska sätt. Precis innan jag kom dit så hittade Anja den här katten ute, den var skadad. Ett litet sår i pannan och ett ganska stort på sidan vid ett framben som han inte stödde sig på alls. Eftersom Felix var tatuerad i örat lyckades Anja till slut få tag på ägaren som kom och hämtade honom. Halsbandet var inte deras, så någon måste ha tagit hand om honom ett tag. Han hade varit borta i en och en halv vecka. Det blev ett lyckligt slut, i alla fall för stunden, får se vad veterinären säger om skadan. Söt och gosig sak var det ändå, tillgiven och svår att inte tycka om. Förutom för Anjas egen honkatt som inte går ihop alls med andra katter. Catfight! Nu har jag katthår på de mest konstiga ställen. Inte så bra antagligen med tanke på min allergi, men det får det vara värt.