Näktergalning

Jag är lite osäker på vem av oss som är mest reklamskadad, jag eller killen från Poståkeriet. För det var hans ord när han ringde första gången tidigare idag: "Jag har en liten surprise till dig." Jaha? "Jag har din dator här." Inom mig ser jag en bild av en trälåda som sparkas upp för att visa upp sitt OLW-fyllda chipsinnehåll.

Så nu är den tillbaka, datorn. Dock inte utan problem, eftersom HP eller Infocare gjort bort sig med adresserna, så efter några fler telefonsamtal fick jag åka och hämta den själv. Jag kommer få tillfälle att öva mig på att klaga, ska höra av mig till 3, SF, HP och hyresvärden. Jag som är så dålig på att visa missnöje, hur ska det här gå?

Petra har fått lägenhet, dagens andra surprise. Eller ja, jag visste förvisso att det kanske var på G.

Nu är 'ledighet' återigen förknippad med skuldkänslor i form av "jag borde..." Än en gång blir jag påmind om hur bra jag är på svepskäl. Jag måste bli bättre på att plugga, det räcker inte med goda föresatser. När det gäller att sätta betyg kommer man inte så långt på enbart goda tankar, även om det påstås att det är de som räknas. Jag visste redan från början att jag även sen tidigare tycker om studentlivet, men inte att plugga. Hur som helst ska jag ge det här en chans nu, även om jag inte riktigt vet vad jag ska tycka. Hur vet man hur mycket man vill någonting och hur mycket man är beredd att satsa? Det är väl delvis det som återstår att se.