Näktergalning

Fröken Näktergalning Hårbolls tankar om världen.

Trädkram.

Och trädet har öppnat sin famn för mig.
Jag kryper ihop och låter mig sjunka in.
I trädet hämtar jag kraft och blir trygg.
Jag sluter ögonen och tar emot.
Att njuta ett tag av att bara finnas till.
Solen kysser ömt min hud.
Trädat vakar fridfullt över mig.
Tänker inte längre på omvärlden.
Tills jag öppnar ögonen igen.

Trädets kram är över och verkligheten tar åter vid.
Men jag är styrkt, med förnyad energi.

Oh, jag känner lugnet bara jag läser det du skrivit. Ska nog ut och krama träd jag med!

Jag behövde påminna mig själv om det, för jag är tyvärr alldeles för sällan i naturen. Men jag ville sitta i solen och gräset och det kanske inte syns storleksmässigt utan något annat att relatera till, men det var perfekt att sitta där mellan rötterna ett tag.



Tänkte på en sak på en av bilderna när jag fixade med dom, men låter bli att kommentera det, för det förstör liksom idyllen något. :)



Men mitt i all tenta-ångest kändes det ändå bra att tänka på stabila träd ett tag och lugnet det ger att vila ryggen mot en stadig stam. Nu är det bara 1½ timme kvar.