Näktergalning

Jag försöker vara tyst. Det går lättare nu när jag inte längre har massa folk omkring mig. Inatt höll hostan mig vaken ganska länge, förhoppningsvis inte så många andra dock. Kom precis hem och har lagt mig i sängen, känner hur jag blir tröttare och tröttare. Att jag borde plugga just nu känns väldigt avlägset, och ändå måste jag nästan. Önska mig gärna lycka till. Finns betydligt trevligare saker jag mycket hellre skulle vilja göra, och kanske råkar göra istället... också.

En trevlig helg med fint väder och trevligt sällskap och lite uppgifter att fördriva tiden med. Jag råkade visst sjunga en hel del också, ojdå. Jag får försöka ta igen det nu med tystnad. "Får jag be (mig) om ssssstörssssta mööjligaaa tysssssssssstnad." Nu luktar jag lite unken sommarstuga.

Utedasset väckte vissa minnen. Hur kall ringen är när man sätter sig ner till exempel. Hur man försöker undvika insekterna därinne. Försökte kissa i skogen istället, det kändes nostalgiskt på något sätt. Det är så jag har spenderat mina somrar när jag växte upp. Även vissa stunder på utedasset ropandes: "Jag är fääärdiiiiiig!" Det var inte alltid man hördes.