Hur ser du ut egentligen?

Sommaren innan trean på lågstadiet fick jag mina första glasögon och jag minns känslan av att upptäcka att björken hade små grenar jag inte hade sett innan. På högstadiet började en kompis en övertalningskampanj för att jag skulle skaffa linser, då hennes pappa var lärare på optikerutbildningen. Jag svarade att jag inte hade någon användning av linser, det verkade bökigt och det fungerade ju redan så bra med glasögon. Men till slut i åttan gav jag med mig. Jag minns att det var lite bökigt i början att få i och ur linserna,  men man vande sig. Minns särskilt en gång när jag tog linserna direkt ur desinficeringsvätskan för jag hade glömt att neutralisera dem. Det har hänt fler än en gång och det svider duktigt när det händer i ögat, men just den gången var jag nybörjare och inte bra på att ta ur linserna, särskilt inte med knipreflexerna som slog in för att försvara ögat. Jag såg mig själv som en linsmänniska och trivdes inte alls i glasögonen.

Nuförtiden har jag blivit latare och bryr mig mindre om utseendet antar jag, så jag har oftast glasögon nu. Kompisens pappa har hela tiden varit min optiker, fast när jag var i Österrike skaffade jag nya glasögon för att jag hört att det var så billigt. För bågarna betalade jag 30€ och för glaset 300€. Om man ser sämre än typ minus fem så går man till ögonläkare och får recept som gör att man får glaset billigare. Kanske var det att han pratade tyska eller så sa han det helt enkelt inte alls, men han korrigerade min syn till starkare glas på höger öga samt viss astigmatism (brytningsfel). På höger öga har jag alltså minus åtta nuförtiden på glasögonen, men inte på linserna. Min optiker i Sverige har precis gått i pension men jag beställde mina sista linser från honom nu precis. Fördelen med att känna sin optiker så han vet att man sköter sig gör att man inte behöver kontrollera synen innan. Jag trodde jag hade samma syn som tidigare, men att glasögonen är starkare har antagligen försämrat min syn lite igen. -7,25 verkar inte räcka ordentligt, jag ser lite suddigt. Problemet är att det är halvårslinser. Men jag tror jag nöjer mig med dem ändå, för att inte verka jobbig.

Det enda man kan roa sig med hjälp av sin dåliga syn är att jämföra med andra. Man tävlar, det gör man. När folk klagar på att de ser så dåligt, för de har typ minus tre fnyser man lite och slänger till dem att "jag har minsann minus åtta på höger". Något måste man ju försöka imponera med. Vissa har ju knappt någon skillnad alls med eller utan glasögon.

Jag brukar vinna, jag ser såpass dåligt. Hade det här varit på stenåldern så det inte fanns glasögon eller liknande hade jag för länge sen blivit överkörd av en buss, förutsatt att de hade funnits på den tiden. Utan hjälpmedel hade jag varit handikappad, men nu ser jag antagligen bättre än många som inte ens tycker de behöver glasögon.

Jag förlorade i somras, det var fascinerande. Jag har träffat två stycken som har ungefär samma syn som mig, så man kan låna varandras glasögon för skojs skull. Under seglingen träffade jag en tjej som hade lite mer, typ minus nio eller tolv eller så. Men där fanns också en tjej som måste ha linser, för hon ser så dåligt att hon blir yr av glasögon. Hon hade typ minus 20 och så starka linser som det gick att ha ungefär. Om hon skulle börja se lite sämre var hon antagligen tvungen att ha både linser och glasögon, vilket helt förtar linsernas smidighet att slippa glasögon.

Man kanske ska vara glad för det man har, för operera ögonen verkar lite läskigt. Men kanske en dag....
Tills dess kommer jag fortsätta tävla med min dåliga syn - för vad ska man annars göra med den?

Kommentarer
Postat av: iPhan

O jag som trott att jag har haft dålig syn med -2.50 & -2.75 =).

2009-01-20 @ 22:07:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0