Näktergalning

Det kan bero på att jag inte var särskilt motiverad till att börja med, men den här examinationen var nog den värsta på länge. Jag har lämnat in saker med enbart minuter till godo tidigare, men då var jag lugnare och hade bättre överblick. Vet inte om det jag presterat räcker för att bli godkänd, men det visar sig. Just nu är det dock frihet att ha lämnat ifrån sig det och slippa tänka på det temporärt. Jag har förvisso bara lämnat in de examinerande delarna än så länge, så den behöver fortfarande kompletteras. Examinering och opponering på måndag, håll tummarna! Känner mig inte riktigt värd godkänd men hoppas på det ändå. Får jag väl godkänt ska jag försöka undvika hånskratt tills läraren inte kan höra, men det känns ju mindre troligt.

Varje gång säger man till sig själv att man ska börja i tid nästa gång, men det blir ju sällan så. Den här gången var ganska ångestladdad, som producerade mer lamslagning än effektivitet. Tentaflyktandet har slagit nya rekord.

Firade inlämningen med att stressa ner till Centralen för att få påskrift på ett protokoll på vägen till jobbet, som jag inte ens blev sen till. Nu är jag hemkommen sedan tre timmar tillbaka och känner frihetens ljuva sötma. Imorgon är en annan dag.