Näktergalning

Jag insåg att min mat-kategori är ganska torftig, så jag tänkte börja fylla på den lite med diverse maträtter som kanske kan skänka inspiration, både till andra och mig själv när man känner sig fattig på matidéer.

Gjorde en sallad att ta med till kören men var aldrig hungrig där, så därför äter jag den nu. Den består av ruccola, tomat (vanlig, körsbär och soltorkad), svarta bönor, majs, gurka, solrosfrön, fetaost och lite dressing (italiensk), samt lite krutonger.

Fler mattips följer en annan gång.
Man får jättegärna ge mig tips också!

Har ni tänkt på att om man skivar en morot ser det ut som ett öga?

Har ni tänkt på hur svårt det är att hitta bilder på internet?
Jag hade en vision av hur jag ville att bilden skulle se ut.
En morot i närbild, delad för att visa vad jag menar.
Det runda i mitten som en iris. En fin bild.
"Delad morot inuti" ger bl.a. en hund som sökresultat.
Allt ska man behöva göra själv. En annan gång.
Om jag stannar hemma imorgon också
ger det mig ett mål för dagen.

Google-sökningar kan ge ganska intressanta träffar.
Att få veta hur folk hamnar här kan nog också vara intressant.
Vad söker man på för att hamna hos mig?

---

Update 18.45:
Så. Det var väl inte så svårt.
Nu finns det en bild på ett morotsöga också.
Dagens mål avklarad, nu är det bara att bli frisk också.

Så ironiskt.
Skriver om miljö och hållbar utveckling.
Samtidigt förstörs en liter juice, en nyöppnad ost och ett halvt smörpaket.
I gårdagens stress glömdes det framme i köket när jag var hemma och vände.
Är det hållbar utveckling?
Jag kom dock ihåg att knyta ihop påsen till brödet.
Uppenbarligen var det viktigt.
Det hade jag åtminstonde lärt mig av tidigare erfarenheter.
Kanske lär jag mig något av det här också.

Tur jag hade min skinkost i alla fall.
Kan ju inte vara hungrig på konserten ikväll.

Jag misstänker starkt att jag har skinkost i håret. Det är säkert nyttigt, vi kan väl börja en ny trend? Förutom denna utsmyckning är jag klädd i svart t-shirt. Jag har ännu inte kommit till den biten när jag stoppar in mina ben i något slags tyg. Om jag inte gör det snart så kommer jag inte få reda på vad Posten har åt mig idag heller. Det är mycket saker jag borde göra, städa, flytta möbler och plugga, men det förstår inte min hjärna. Den är inställd på skinkost, det är skinkost både på insidan och utsidan. För en vecka sedan eller två introducerades jag till denna underbara uppfinning, med viss skepticism. Nu är jag inne på min andra tub. Mums.

Är inte så bra på att äta glass i vanliga fall, och vet inte om jag har testat våfflor och glass ihop tidigare. Idag fick jag dock för mig att testa. Jag gillar den här krämiga glassen. Det är gott om sylt och glassen är inte för vaniljig. Det känns som en kvalitetsglass och jag tycker om att det inte är för stort paket, då blir den kvar i frysen så länge och tar plats med tanke på att jag inte äter glass så mycket. Det är något nostalgiskt med den här formen också, fast jag minns att jag tyckte det var för lite sylt på den tiden.

Jag har varit sugen på spaghetti och köttfärssås i flera dagar nu. Det som kan vara lite dumt med sug är att det oftast är något speciellt man är sugen på, en speciell smak. Därför kunde inte spaghetti och köttfärssås-rätten jag köpte på jobbet göra så mycket åt mitt sug, trots att den faktiskt var ganska god, särskilt för att vara en färdigrätt. Men har man inte med sig någon matlåda till jobbet så har man inget annat val än att köpa sig något, annars hinner man inte få i sig mycket på den där kvarten det oftast handlar om.

Idag har jag dock fått mig min ranson och mitt sug tillfredställt. Det är lite som godis för mig om det görs på rätt sätt. Köttfärssås är en sådan rätt som kan varieras på oändligt många sätt. Den som jag gjorde idag är nog mitt standardrecept på ett ungefär, och även den som anses, särskilt från min ena bror, vara familjens godaste köttfärssås. Mammas mat har väl lite av en speciell plats, för mig liksom för de flesta andra också kan jag tänka mig, eller vilken förälder det nu må vara som brukar laga maten. Det känns lite speciellt att få ett högre betyg än min mor från en annan familjemedlem dessutom. Kan tänka mig att man till viss del idealiserar föräldramatlagningen dock. Den får åka snålskjuts på nostalgivågen när man drömmer tillbaka till tiden när man bara kunde sätta sig ner vid dukat bord och slapp laga sin egen mat. Det är både skönt och jobbigt att behöva komma på vad man är sugen på och vill äta.

Dagens köttfärssås bestod av köttfärs, krossade tomater, vitlök, thai sweet chili sauce, filmjölk och soya, plus kryddor. Very basic. Och gott. Och det blev mat över också, matlådor, woho!

Ska bjuda kören på fika ikväll ihop med en till som bakat bullar. Hade inte tänkt smaka innan dess, men till slut kunde jag inte låta bli ändå. Det är något visst med nybakat. Det var godare än jag kom ihåg också. Receptet kommer från f.d. "sambon" C's mormor och är väldigt lätt att göra. Tur för mig det, jag hade lite prestationsångest innan! Väldigt gott blev det iaf!

Rör ihop allting och ha i smord form i ugnen 45 minuter på 175-200 grader.

Skämtade runt lite med en Jonas tidigare idag. Det hans namn, även om han inte riktigt verkar veta om det själv. Hur som helst kom vi av någon anledning in på att runka bulle. Det ger ett helt annat ljus på gårdagen. Hoppas inte att det finns så många andra därute som kom på samma tankar som oss.

Att äta tacos själv känns lite konstigt på nåt sätt. Samtidigt så tvivlar jag på om det överhuvudtaget GÅR att äta det utan att spilla. Varför vill vi ha sällskap när vi sitter och kladdar egentligen? Jag åt precis tacoresterna från i söndags. Sjön på tallriken blir större och större genom den lilla vårbäcken som går från tortillan ner över handen och armen. All extra majs jag hade i, fast det egentligen inte fanns någon plats, för det var ju så lite kvar i burken, den ramlar ut igen och ligger som små öar i en skärgård på min vätskefyllda tallrik. För varje tugga jag tar blir jag mer och mer kladdig för jag har ju naturligtvis glömt att ta fram papper. När jag sitter där i min ensamhet tycker jag ändå att det är rätt skönt att ingen ser mig. Frågan är egentligen hur tacos har blivit en så social maträtt? Om man vill kombinera mat och kladd så borde väl nåt slags matkrig eller matsex vara en bättre idé?

Hur äter man en majskolv utan att tänka på Musse Piggs husvagnssemester?

Och går det att äta det utan att ägna några timmar efteråt med att försöka avlägsna alla rester av den som fastnat mellan tänderna? Utan att fuska med tandtråd. Det är iaf lustigt att jag tycker så mycket om majskolv nu när jag inte tyckte om majs överhuvudtaget innan.

Igår fyllde sambon år. Hon ville ha prinsesstårta men eftersom jag är lite kräsen fixade jag egen efterrätt. Fick ett infall i affären och köpte Mariekex. När farmor inte hade nåt att bjuda på när det kom gäster så tog hon Mariekex och gjorde vad jag tror vi kallade farmorbakelser. Bre smör på och en tunn skiva grönt äpple emellan, och lite kanel också. Kul att få uppleva smaker från förr, kändes dock lite torrare än jag mindes det. Tog även fram lite marmelad och hade Mariekex med apelsinmarmelad och smör, för det gjorde vi också som små. Nu har jag nästan hela paketet kvar dock av Mariekexen, får väl se om jag lyckas äta upp det nån gång :)

Igår tog vi filt och engångsgrill och klättrade upp på berget här för att äta marinerad fläskfilé och en pastasallad med fetaost, soltorkade tomater, majs och lite sallad och oljan osten låg i, och så några körsbärstomater till detta. Härligt väder och härlig mat. Majskolven funderade vi lite för länge på om vi skulle grilla eller inte, så grillen blev till slut för kall. Kokade den hemma på kvällen istället.
 

Jag skär bitar av banan, jordgubbar och vindruvor och blandar det med yoghurt, russin och krossade linfrön. Gott. ABBA bjöd på Kalles mjukost på jobbet, vilket jag äter på FinnCrisp med rökt skinka på. Också gott.