Näktergalning

Det är mycket som går att tolka på olika sätt. Man hör fel, ser fel, tänker fel eller så är man bara på humör för att tolka på ett visst sätt. T9 erbjuder ytterligare sätt som kan roa sådana som mig. Det är t.ex. när 'ha så kul' förvandlas till 'gå på kuk'. Man har så roligt som man gör på sig...

Hemma står en påse med paket som jag ska öppna imorgon bitti men jag är inte inställd på födelsedag. Det känns fortfarande alldeles för avlägset. Det var länge sedan jag brydde mig om vad jag fyllde, det har jag inte gjort sedan jag fyllde 19, men nu verkar jag knappt ens bry mig om att jag fyller överhuvudtaget. Jag som tycker så mycket om paket, det känns konstigt. Förut brukade jag alltid önska mig frukost på sängen, men det får jag nog stå över i år. Jag känner mig tom. Hos massören idag grät jag.

Jag äter för att jag måste men jag är inte hungrig. Jag minns bekymmerslösa dagar som liten när fritid var det enda man kände till. Jag vägrar låta det bli en sällsynthet i mitt vuxna liv. Jag äter, men det går inte så fort. Om en halvtimme är det julrepetition. Snart är det jul igen för snart har jag fyllt år och då är det ok. 27 år - det känns fortfarande avlägset. När blev jag så här gammal?

Jag börjar inse att det inte finns så mycket annat att göra än att kolla upp hur det är med service på datorn och bara hålla tummarna att den går av laga gratis eller billigt utan att rensa hårddisken. Det har gått förut så man kan ju iaf hoppas.
Festen i lördags blev trevlig men utan utgång, ganska lugnt. Ikväll har jag under nostalgiska former insett att glögg faktiskt kan vara gott. Livet i övrigt har jag inte riktigt överblick på och förtränger antagligen saker jag borde göra. Och ute är det kallt.

Nu är jag färdig med skolarbetet från praktiken. Tjoho! Nu kan jag åtminstone ge mer tid till det andra projektet, att skriva manus till sagoföreställningar vi ska göra i januari - vad händer tomten efter jul? Om någon har idéer på små saker som tomten gör på sin vardag utanför julafton så är man mer än välkommen att tipsa om detta.

Jag vet inte var jag ska börja. Har tagit mig från en skola till en annan för att låna en dator, men det är mycket jag ska få gjort nu, så jag känner mig alldeles rådvill. Räkna dirigenttimmar och se till att han får lön. Skriva arbete om praktikuppgift. Det är det viktigaste just nu. Fokusera, Anna! Skärp dig! Jag har städat i helgen. Två kompisar kom förbi igår på middag och det gav mig en anledning till att städa ordentligt, vilket jag inte gjort på alldeles för länge. Det känns faktiskt bättre mentalt efteråt. Den lilla tiden jag får över hemma blir mer lönsam om man inte är omgiven av ett stort kaos. Nu gäller det att hålla det städat till på lördag, för då har jag bestämt mig för att fira lite. En födelsedag är ett alldeles för bra skäl till att träffa trevliga människor för att låta bli. När jag skulle somna igår slog det mig dock: det kanske inte blir så mycket till musik på min fest. Datorn är död och stereon är gammal och dum och tar sällan emot skivorna, särskilt inte nya eller brända. Men det får lösa sig - i värsta fall finns det ju alltid radio åtminstone!

Jag hoppas fortfarande på mirakel, att datorn plötsligt ska gå att sätta på igen, precis som den gjorde i somras. Men vad gör jag om det inte händer? Hur ska jag skriva mitt arbete, fixa löner till dirigenterna och så vidare... det är så mycket. Ungefär som i mitt liv. Det börjar bli riktigt jobbigt, särskilt ibland. Men nu ska jag återgå till att sjunga, för min simultankapacitet behöver faktiskt inte utnyttjas för mycket i onödan.

Hur länge klarar man av att göra någonting hela tiden? Att gå direkt från säng till skola och därefter till något annat - hur många dagar klarar man av det? "Akta dig så du inte blir utbränd" säger de. Hur vet man? Hur gör man? Time will tell. Inte trodde jag att jag skulle längta efter tid att städa och få snyggt omkring mig. Ibland lider jag mer av det än annars. Det märks att jag aldrig är hemma: det är stökigt, disk samlas i köket, jag hinner aldrig göra mat/-lådor. Är det jullov snart?

Det är synd att det är så svårt att hålla för öronen och skriva på tangentbordet samtidigt. Sitter i biblioteket för att skriva på ett skolarbete som ska lämnas in nästa fredag. Vid en dator tvärsöver sitter tre personer och snackar skit. Man kan lugnt säga att jag har svårt att koncentrera mig och producera meningar.

Att jag har ont om tid har jag redan tjatat en hel del om och jag vet inte när jag ska få tid till att skriva färdigt arbetet, särskilt inte när jag inte har någon dator. Det är inte klokt så handikappad man kan känna sig utan den. På ett sätt är det skönt eftersom det ger mer tid till annat, men det är samtidigt så mycket saker som underlättas och sparar tid med den. Vårt schema ändras hela tiden dessutom vilket är väldigt förvirrande, så det hade varit bra att kunna dubbelkolla det oftare.

Jag kan inte riktigt producera meningar här heller. Återgår till arbetet. Datorn är bokad till 16.30, sen är det styrelsemöte ikväll. Nästa fredag har jag en ledig kväll. Den ser jag fram emot, men oj så lång tid det är kvar tills dess.

I somras hände precis samma sak med datorn. Den hängde sig och sen går den inte att sätta på utan bara startar om sig själv hela tiden. Det stör mig att jag inte tagit någon backup den här gången heller, framförallt för de bilder som kan försvinna. Kände nämligen på mig att den skulle krascha, massa småfel på sistone. Somliga lär sig visst aldrig. I somras kom en datorpojk på besök och när han tryckte på power så fungerade den igen. Varför fungerar det inte när man gör samma sak själv? Håller tummarna.

Vi gjorde goda drinkar igår hos Petra.
Jag tog med melonlikör, äppelvodka, apfelkorn, en cider och en spriteflaska.
Detta fraktade jag i en påse från systembolaget, som blev ganska full.

(Nu tänker jag i ordvitsarbanor, kanske finns göteborgskt hopp om mig ändå.)

När jag går av spårvagnen sitter en alkis på bänken där och ser mig.
- Mm, vilken god dricka du har. Va gott! Mmm, massa god dricka.
Jag gick vidare och kände mig lite som en alkis jag också.

Drinkarna blev väldigt goda.

- Gin, Russian Tonic, Lime.
- Apfelkorn, äppelvodka, sprite.
- Melonlikör, äppelvodka, sprite.

Jag drack dock inte tillräckligt mycket eller snabbt för att bli särskilt påverkad.
Hade nog inte behövt tänka så mycket på alkisens kommentar ändå... :-)

Med tanke på hur negativt jag uttryckte mig över gårdagen måste jag passa på att uttrycka mig positivt om idag.

Jag vaknade glad och förväntansfull. Ett kort tag var jag irriterad på grund av en idiotisk kommentar, men det gick över. Blev sugen på att använda en klänning jag köpte för ett tag sedan men som behövde sys om lite först, så jag började förfesta lite genom att sy, udda. Har haft en väldigt trevlig kväll med Christine hemma hos Petra, mina två ex-sambos. Petras hamster Maja fick också vara med och förfesta lite. Det får plats mycket vindruvor, salta pinnar och nötter i den lilla hamstern! Fascinerande. Och söt!

Vi gick till Excet och dansade. Det är visst alltid där vi hamnar, trots att vi har ambitioner på att testa något annat ställe. Musiken och stället är dock helt ok och väl på plats kom även Oscar och Philip dit, vilket innebar att en fjärdedel av klassen i Österrike var återförenade. Det påminde om gamla tider i Innsbruck när vi gick ut och festade på Hofgarten och lite nostalgisk blev man allt.

Jag är nöjd och glad. Är dock väldigt trött också och har lite ont i benen efter allt dansande, så nu ska jag sova. Godnatt

Spanar runt på YouTube igen på söta bebisar.



Barn är perfekt medicin om man vill må lite bättre.
Smittande skratt, oförstörda, spontana, härliga.
Dessutom luktar de gott och är mysiga att gosa med.



Kan ni gissa varför jag har planer på att bli förskollärare?
Jag är liiiiite barnkär. Faktiskt.

Killen med hjärnskakning ramlade in med huvudet i en stol.
Det säger även en hel del om min kväll. Inte så lyckat.

Jag gick dit med ambitioner på en trevlig kväll och att lära känna fler i klassen.
Försökte hälsa på flera i början och mingla lite.

Vi är en klass med sex basgrupper. Jag träffar i princip aldrig grupp 1-3.
Vilka var på festen ikväll? I princip bara grupp 1-3, förutom jag och tre till, samt två lärare.

Efter ett tag gav jag helt enkelt upp.
När jag gick höll festen på att dö ut och jag sa faktiskt inte ens hej då till någon.

Hundra kronor för mat som var så där och personer jag inte har så mycket gemensamt med. Så här i efterhand känns det som om jag lika gärna hade kunnat stanna hemma. Det var inte en klassfest, det var en halvklassfest. Känslan är antiklimax och tanken är "jaha...".

Någonting annat det finns mycket av på skolan just nu är
blivande arkitekter som håller på att lära sig måla med akvarellfärg.

De är överallt och de tar framförallt massor med plats i trappan.

På det här kortet är de flesta och äter lunch.
Hur lång tid tar det att lära sig akvarell egentligen?
Blir det trappslalom på måndag också?

Står och väntar på att lektionen ska börja.
Jag har stått där flera gånger förr.
Tavlorna som hänger där har jag också sett innan.
Det är en samling behagfulla streck som jag inte reflekterat över innan.



Börjar titta lite närmare på strecken.
Men liksom hallå, hur många bröst ska hon ha egentligen?



När jag väl börjat lägga märke till detaljer förstår jag vad tavlorna föreställer.


(Klicka på en bild så blir den större)

Vissa detaljer går inte att bortförklara, det är precis vad man tror.
Det kryllar av orgier i skolan! Onani, oralsex, kräkning.
Det finns dessutom mer nakenheter på väggarna i skolan.

Ni måste faktiskt titta på den här söta bebisen. Klicka! --->   http://www.youtube.com/watch?v=AYt31nQabYA

Den här katten är smått fantastisk också, Nora som spelar piano. Musikalitet är inte bara förbehållet människor!

Nyårsafton.

Det är en trevlig kväll för de flesta.
Det kan vara det även för mig.

Jag är dock väldigt trött på det.

Förra året hade jag tänkt bojkotta det helt,
tills Christine kom förbi på middag vilket visade sig vara väldigt trevligt.

Jag är öppen för förslag, men jag kommer antagligen inte att lägga ner någon energi på det hela i år heller. Det är inte själva kvällen i sig jag är trött på, det är allt ståhej runtomkring. Engagera folk, försöka få alla att ena sig om ett alternativ, organisera och planera vem som ska fixa vad. Var ska man vara? Om man inte är hemma blir det bökigt att ta sig hem bland alla andra mitt i natten. Är det värt det?

Ett lugnt hemma-alternativ lockar mig mer men jag är inte omöjlig. Antagligen spenderar jag nyår i Göteborg och om någon vill ha med mig på någonting så fråga för all del, jag kanske tackar ja. Det kan också hända att jag tackar nej och sitter ensam hemma och tar det lugnt och tycker att det är jätteskönt. Det är ju faktiskt ett tag kvar, vi får väl se vad som händer.

Precis innan jag vaknade drömde jag. Först att jag jobbade på förskola, sedan som frisör. På dagis fanns en kille som hade med sig två ciderflaskor som han ville ha hjälp med att öppna. Hemskt, tyckte jag. Det är upp till föräldrarna, tyckte annan personal och han fick sin cider. Där fanns även en 17-åring som brukade ta en återställare på morgonen. Som frisör visste jag inte vad jag gjorde, hade kammar med bamse på, klippte fel med ett 'oj' men till slut fick han ändå snygg frisyr. Hur gick det till?

Det är så olika vilken roll man har. I en velig grupp där ingen tar tag i någonting känner jag mig ofta tvingad att kliva fram och se till att något blir gjort. Jag kan tänka mig att många uppfattar mig som stark och det stämmer kanske i vissa avseenden. Det är inte alla som ser vad som rör sig inom mig, vilka tankar jag brottas med.

Ibland känner jag mig stark, duktiv, produktiv, glad och omgiven av vänner.
Ibland känner jag mig svag, inkompetent, nedstämd och övergiven.

Jag kan ta på mig ledarrollen ibland, men jag är inte särskilt auktoritär, vilket blir jobbigt när det finns många viljor i en grupp som inte leder någonstans. Man kan inte vara stark hela tiden. Jag skulle garanterat må bättre av att få dra mig tillbaka ett tag och ladda batterierna lite.

Jag har varit gråtfärdig flera gånger idag, framförallt på grund av min rygg. En ny sorts smärta gjorde sig märkbar efter förra helgens bortatripp med kören och nu har den kommit tillbaka. Det gör ont i stora delar av svanken och det är  egentligen inte någon ställning alls som är bättre än någon annan. När något annat tillkommer på detta blir jag lättare irriterad, ledsen eller liknande. Om någon frågar hur det är när man sitter där och kämpar mot tårarna som samlar sig, så svämmar det lätt över.

Det handlar även återigen om den bristfälliga tiden jag besitter. Utöver lektioner har jag idag suttit med min basgrupp för att jobba på temaarbetet vi ska lämna in imorgon. Så här i slutskedet är det mest detaljer som ska ändras och på slutet av dagen var vi nog ganska trötta på varandra. Alla vill göra på olika sätt dessutom. Jag vill till exempel ha citaten kursiva men det röstades ned, så även några andra små saker jag ville ändra på. Förbannade APA-manual som ska komma och förstöra mina tankar om estetik, det gör att arbetet blir lite fulare i mina ögon ärligt talat. "Så här får man inte göra, och det där måste du ta bort." Håhåjaja.

När vi var färdiga hade jag mindre än en och en halv timme för att ta mig hem och laga mat som jag fick äta på spårvagnen. Hämtade också en bok som skulle tillbaka idag. Hade tänkt lämna några papper också men det hann jag inte med till slut. Sex minuter innan repetitionen började var jag på plats, fortfarande med dessa papper i väskan.

Allting går i ett och det är inte mycket tid som blir över. Jag tror det är därför jag kommer lite för sent i princip varenda morgon just nu. Dels sover/snoozar jag lite för länge och dels tar jag det lugnt på morgonen. Nu ska jag strax sova för att förbättra mina chanser att komma i tid imorgon och eventuellt orka lämna papprena innan seminariet som ska vara i viss examinationsform av diagnostisk sort för att testa vilka begrepp ur boken vi läst som fastnat. Känns inte som om det kommer gå så bra och jag hinner inte plugga något tills dess heller.

Nej, det är fortfarande över tre veckor kvar tills jag fyller år.
Men jag har redan fått paket.

Moster inhandlade ett paket på stan nu när de var här.
Jag har ännu inte ställt i ordning i badrummet efter renoveringen.
Därför trodde hon att jag inte ägde en papperskorg. Ojdå.
Öppnade det nu för hennes skull och pga hennes kommentar.
"Så du inte går och köper en själv"

Hon tog med sig en påse från sin syster också.
Paketen från min familj kommer stå orörda fram till födelsedagen.
Jag tycker om paket, har alltid gjort.
Många små är bättre än få stora eller dyra.

Gärna frukost på sängen också. Med nyponsoppa.

Det är först efter jag har fyllt år som det kan bli jul.
Julmusik är en sak och mysbelysning, men någon måtta får det vara!

Jag vill helst inte skriva så mycket upprabblande av vad jag har gjort, hur lite tid jag har, hur ont jag har i ryggen, osv. Men faktum kvarstår ändå att jag inte har så mycket tid, och då blir jag heller inte särskilt blogg-kreativ.

Tror mitt ljudkort eller datorhögtalare eller liknande är trasigt, det låter ingenting om datorn längre, förutom när jag stoppar i sladden till externa högtalera, då fungerar det. Jag hoppas på att det ska lösa sig av sig själv på ett mirakulöst sätt, jag orkar inte hålla på med service och grejer. Annars får jag ta med datorn hem till pappa över jul. Stackars honom, han får aldrig ledigt från sånt där. Nu har han tydligen köpt en ny dator till mamma dock, den var så gammal och skruttig och felade mycket, och han tröttnade på att vara support. Ett klokt beslut! Dessutom slipper jag dåligt samvete längre för att jag tappade min mobil på fyrans tangent på hennes dator för massa år sedan. Tydligen behöver hon använda den siffran ofta. Ooops.