Näktergalning

Jag har en del jag måste hinna med innan jag åker på onsdag.
Jag ska sy, och jag är lite nervös för det så det skjuter jag på. Men storkusin gifter sig!
Jag måste städa, för att kunna ta hem folk utan att skämmas. Tar med lillkusin tillbaka.

Klockan tolv ska jag till optikern. Innan dess ska jag sova några timmar nu.
En annan sak jag har skjutit på är nämligen närvarolistorna för kören.
Nu är de äntligen färdiga! Tjoho! Och sista dirigentlönen utbetald! Wiieee!

Jag har lite smågrejer kvar att fixa med, men sen är jag färdig som sekreterare.
Det har varit kul men jag har haft sån tidsbrist (inte bara pga det dock) så det är skönt att det är över.

Jag ska även träffa styret ikväll, ringa en kille för att få komp till min bröllopssång, jobba imorgon...
Och tyvärr så måste jag ju packa, den här gången också. Och göra matsäck! ...mycket roligare!

Det är tydligen svårt att skänka bort saker. Jag köpte som bekant tågbiljett åt fel håll förut. Den kostade mig 95 kronor så det är väl inte hela världen, men jag vill gärna att den används. Har försökt fråga runt och meddela lite här och där att jag vill ge bort den, men det verkar inte vara någon som nappar. Konstigt.

Skänkes: Studentbiljett X2000 onsdag 15 juli kl 18.42-21.50.

Frågan är hur mycket jag ska orka engagera mig i frågan. Som Prio-biljett är den personlig men går att ändra på om jag tar kontakt med dem. På onsdag åker jag till Stockholm, så om det inte är någon därifrån som vill ha den så får jag posta biljetten istället. Jag känner hur jag börjar ge upp. Om någon vill ha den, känner någon som vill ha den... hojta!

Groparna i ryggslutet, det är väl muskelfästen? Smilgropar, muskelfästen det också. Navlar (det är inte ofta man använder det i plural). Örsnibbar. Gropen bakom örat och käklinjen den leder fram till. Ögon. Lite lagom rufsigt hår, är det inte så rufsigt kan man alltid pilla i det lite extra. Kroppslinjen i svanken/midjan. Handflator. Fingertoppar. Läppar.

Vad gäller beröring anser jag att hud är underskattad. Känna håret röra sig över ryggen, hårtopparna mot svanken. Bli pillad i håret, eller smekt på ryggen. Ett par mjuka läppar. Eller bara få vara nära. Det är också något visst med doften av solkysst hud, speciellt på sommaren med sitt inslag av saltvatten efter bad.

Jag ringde en kompis igår när jag satt på spårvagnen på väg till jobbet. Det var väldigt, väldigt varmt och luften stod stilla.
- Hej, vad gör du?
- Jag sitter här och tittar ut på havet.
Lät ju inte alls lockande. Hade hellre badat än jobbat.

Senare på kvällen kom det en kund, hon var ganska trevlig. Mot slutet av köpet dock så kommer det:
- Det är jätteskönt väder ute, du borde inte sitta här inne. Man ska bada när det är sånt här väder.
Ganska oförskämt när man tänker på saken. Jag kan inte direkt resa mig och gå därifrån.

Jag mindes Konsumbloggen som haft en liknande kund, som lovprisat vädret ute... och hur Konsumbloggen kom ihåg den personen en dag när det regnade och sa liknande saker tillbaka: "Skönt att vara här inne när det är så hemskt väder ute."

Tyvärr har jag alldeles för dåligt personminne för att ens försöka komma ihåg kvinnan som var hos mig igår. Jag får istället fantisera om att hon möter en liknande person som Konsumbloggen i framtiden, som kan hälsa tillbaka åt mig.

Men hon ska bara veta detta: Luftkonditionering är skönt! Hmpf.

Att de där rockarna inte har blivit döva ännu förvånar mig. Det är så mycket av musiken och vrålen som sprider sig långa vägar i staden. Fast kanske är det just därför det är så högt, för att de redan blivit lite döva. Tydligt är i alla fall att det finns betydligt fler hårfärger, tatueringar och svarta kläder på stan nu. Rosa hår, neongrönt hår, dreads, konstiga glasögon, korsetter, tatuerade vader osv.

Råkade kladda lite för mycket svart runt ögonen igår.
Men med tanke på hur omgivningen ser ut, så kanske det inte gör så mycket.
Idag har jag pimplat apelsinjuice, men nu ska jag iväg till jobbet.
En intressant syn vore att hårdrocksvråla fram summan när kunderna ska betala.
WHHOOOAAAAHHHHHHH!!!!!

Ni vet reklamen för YES-diskmedel? Hur stort allt skulle behöva vara för att räcka sex månader? Gigantisk toarulle som puttas i korridoren. Enormt mjölkpaket som med möda dras förbi av en svettig kassörska. Och sen kommer YES-flaskan. Beep! Men den borde inte beepa, streckkoden är vänd åt fel håll. Det känns arbetsskadat att ens lägga märke till det. Mjölkkartongen har dock en streckkod vänd åt rätt håll.

Beep!

Hängde i Slottskogen.
Kastade frisbee.
Sprang för att hämta den.
Trampade på en humla.
Sved i tån eftersom jag var barfota - aj.
Gick till duschen för att skölja tån.
Var noga med att ställa mig på sidan för att inte bli blöt innan jag tryckte på knappen.
En knapp ledde till fyra duschar så jag blev blöt i alla fall.
Reagerade med ett ryck för att komma därifrån och slet av tumnageln - aj.
Gick till de andra och bad om plåster, fick ett beige utan Bamse på.
Berättade min historia om det töntiga händelseförloppet.

Frågan som flest ställde var naturligtvis: Oj, hur gick det med humlan?

Så för alla er som undrar: humlan surrade till, blev lite irriterad, men flög fortfarande när jag såg den sist. Det fanns förslag på att jag borde ha sprungit runt och frustat som en tjur och stångat människor omkring mig. Såg en leksaksblomma på en barnvagn i närheten, funderade på att slicka på den istället. Nöjde mig med att kyla ner tån på en colaburk. Fick dock inga större men, så jag kommer nog överleva ett tag till gissar jag.

Jag har gått till Liseberg några somrar nu och sjungit Allsång med Lotta Engberg. Jag gillar det. Det har varit bra låtar, skön stämning, full fart och hon har humor Lotta, ofta lite snuskig. Det är ofta mycket folk, men man får plats och behöver bara komma extra tidigt om man vill ha sittplats eller stå lite längre fram. Jag var där i måndags och jag är besviken.



Det var mycket folk, precis som vanligt. Skrattade lite åt iiiiiih-flickor, tills tjejerna framför visade sig vara smyg-iiiiiih-flickor och plockade fram kameror när Ola skulle sjunga. Iiiiiiih! Efter det skrattade vi bara i smyg och kommenterade det inte lika högt. Ooops. Fast det var roligt att minnas när E.M.D. var där och en av iiiiiih-flickorna slängde upp en kexchoklad, som träffade en av dem i pannan så han blev lite sur. Azzå guuuuuu va piiiiiinsamt!

Skillnaden den här gången är att det nu sänds i tv. Jag tänkte inte så mycket på det innan, tänkte väl att det skulle vara kul för resten av Sverige att få ta del av detta också. Det påverkar dock helheten alldeles för mycket. I TV4 visar de reklam, och även om det oftast hände saker även under reklamen så stannade allting liksom upp ett litet tag. Lottas snuskiga humor kunde bara visa sig då, i reklampausen. Ibland var det ingen som pratade alls. Det kändes som att publiken på plats glömdes bort, att entusiasmen som visades mer var ett spel för kulisserna, att det var tv-publiken som var viktigast. Till råga på allt så har de klämt in en halvtimme bingo i det hela. Jag tänker inte spela bingo, så det blir bara en väntan på att det ska vara över. Det var dessutom många sånger jag aldrig hört förut så det var svårt att sjunga med, och de kunde haft texter på fler sånger. Jag är besviken, jag vet inte om jag kommer gå dit något mer i sommar. Hoppas de struntar i tv nästa år så det återgår till det normala, eller att de tar bort bingon och skärper sig rejält. Jag undrar hur Allsången på Skansen är i jämförelse, kanske får jag se till att gå dit i sommar.



Bert Karlsson satt och glassade på verandan och vinkade till publiken. Över honom flög en kanin, som också kändes lite krystat, för att ge fina bilder under bingon gissar jag på.

Jag åt sill, potatis, ägg och några köttbullar. Jag funderade på om jag gjorde det för att jag ville eller om det var för att det kändes lite som ett slags tvång. Jag firade långt ifrån en traditionell midsommar, det var bara i maten det märktes.

Annars då? Jag drack vin, gick lös på mörkt ögonsmink och försökte ta kort på det. Tydligen inte så lätt i kombination som man kan tro, eftersom jag tog fjorton kort på mig själv. Ytterst ego. Sen gick jag ut och dansade på Hard Rock Café.



Vissa saker blir roligare med vin, gott humör och förväntningar på kvällen.

- Vi behöver inte dem, vi har Gud på vår sida.
- Det här är en gospeltävling, alla har Gud på sin sida!

(från "Fighting temptations")

I tv-tablån där filmens handling beskrivs, ett typiskt exempel på behov av Enter:
"...men då kommer Lilly in i hans liv. Barntillåten."
Tur att hon är barntillåten.

Jag har städat lite, annars ordnat med lite sekreterarsaker, snart är det hela över. Fick i mig lite potatis, sill, ägg och köttbullar till slut. Ska strax ut och dansa.

Men apropå bar, så har Facebook roat mig idag. Jag har till exempel fått välja fem personer jag skulle vilja ha på min sida i en barfight. Det är en sådan där fråga jag aldrig funderat på tidigare. Jag är dock nöjd med mitt lag, vi kommer självklart vinna!

Ghandi - med sitt lugn och sin antivåldssyn dämpar han aggressionerna hos motståndarna. Vem kan med gott samvete spöa upp Ghandi?
Arnold Schwarzenegger - för att det behövs lite muskler att skrämma de andra med, för själv har jag då inte särskilt många att skryta med, även om jag lätt får träningsvärk. Tror dock inte motståndarna blir rädda av att få höra om hur jag haft träningsvärk i ögonen. Som senator kanske hans muskler inte är de bästa längre, men ärligt talat kom jag inte på så många andra.
Carola Häggkvist - för att jag tror hon har oanade talanger på området. Fanatisk som få, det är väl bara att tipsa henne om något hädiskt motståndarna sagt. Jag tror hennes styrka matchar hennes lungkapacitet, och om man beväpnar henne med pelargoner är hon antagligen oemotståndlig.
MacGyver - för att han är klurig som få. Han kan förvandla vad som helst till föremål att nyttja till vår fördel. Tillsammans med Jerry får han stå för taktiken. De vinner dessutom varje gång, som Tom säkert kan vittna om med sina utslagna tänder.

Vilka skulle du ha vid din sida i slagsmålet för att våga utmana mig och mitt vinnarlag?

Midsommar för mig är utomhus. Jag funderade på filt, solsken och sill i gräset. Kanske ta färjan ut till någon ö, softa och bada. Sen såg jag vädret och det såg ut som om det skulle regna hela dagen. Jag bestämde mig för att bojkotta dagen. Det är likadant med flera högtider. Valborg, nyår osv... en hets att bestämma sig själv och andra för vad man ska hitta på. Jag orkade inte engagera mig i år. Funderade ett tag på att följa med några i kören till Sandhem (?) men bestämde mig för att stanna hemma.

Så det jag tänkte roa mig med idag är att städa, här ser verkligen hemskt ut. Kanske att jag följer med Malin ut och dansar ikväll, det återstår att se. Men för mig är det fredag idag, och inte så mycket annat. För er som tycker annorlunda: hoppas ni har trevligt och inte blir alltför blöta.

Kram

Idag reklamerade jag.
Nej, tyvärr inte min dator.

19 januari 2008 köpte jag ett litet minipiano på jobbet för 49 kronor. Det fungerade inte. Jag bestämde mig för att ta tillbaka det. Sjutton månader senare kommer jag till skott. Jag har ju faktiskt bara varit där minst en gång i veckan. 49 kronor är ju dessutom en oerhörd förmögenhet.

Jag kände mig töntig, men nu är det iaf gjort.
Återstår att ge sig itu med datorreklamation också.

Vi åkte från Göteborg kl 13 i onsdags och kom tillbaka kl 05 imorse. Lübeck, Nürnberg och Erlangen har fått träffa 48 korister och en trevlig dirigent. Jag har haft en härlig resa. Nu känns det lite konstigt att vara hemma igen, ensam och utan inplanerade aktiviteter. Här kommer en liten reseskildring.



Det är inte särskilt bekvämt att åka buss i 18 timmar,
tur att det inkluderade två timmars sightseeing i Lübeck.



När vi kom fram sju på morgonen åt vi frukost utanför bussen, nedanför borgen som var vårt Youth Hostel. Förutom rummen där vi sov 4-6 stycken per rum förvaltade vi även Albrecht Dürer-rummet där vi övade inför konserterna. På bilden avnjuter trötta manskorister damernas Salve Regina. Det påminner dock om en samling lik.



En karta över Nürnberg för synskadade, gulligt med blindskrift och allt. Fredagens konsert blev utomhus i Nürnberg eftersom Frauenkirche (i bakgrunden) blivit dubbelbokad. På torget utanför samlades dock ganska många människor för att lyssna på oss, solen sken och de såg ut att njuta, liksom vi.



Vi skulle bada, men det var "Baden verboten" eftersom algerna gav utslag. Till och med vattnet i staden såg fräschare ut. Vi stannade ungefär två timmar på strandens gräs och i solen var det flera som blev rosa, inklusive jag själv. På konserten blev det en fin kontrast till tjejernas vita klädsel.



Vi besökte ett slags ölmuseum. Under marken hade flera källarutrymmen kombinerats under andra världskriget och vi fick gå runt i dem, maffigt. Öl var viktigt, särskilt eftersom vattnet förorenades genom avlopp, så de flesta användes för tillverkning av öl, men det fanns även gurknedkast där. Vi hittade även en övergiven rullator, oklart var ägaren var eller varför den övergetts. Även vi övergav den och åter ovan markytan festade vi vidare med ölprovning och bland annat serenader. Dirigenten fick en av alla killar samtidigt.

...börjar om tio timmar, då bussen lämnar Göteborg och på okända vägar tar ett 40-tal korister till Tüskland! Jag förutspår att jag kommer ha roligt, prata mycket tyska, sjunga en hel del sånger, sova så lite som möjligt, och natt mot måndag återvänder vi till Göteborg efter en lunchkonsert i Nürnberg på fredag och en kvällskonsert i Erlangen på lördag.

Man kan säga att turnén började redan i söndags, då vi hade en inledande konsert i Göteborg. Det kändes bra och det är roligt att sjunga kvartett. Hade gärna fått komma lite mer människor dock. Får se vilka skaror vi lockar i Bayern. Några från Svenska kören i München tänkte i alla fall komma och lyssna.

Packa är tråkigt, så det är jag såklart inte färdig med. Matsäck är roligare. Tror inte ens jag behöver göra matsäck, tror det finns andra som tar med åt mig. Men äsch, det ska nog slinka ner ändå. Sova kanske man skulle hinna med också.

Hittade denna låt lite av en slump och jag tycker om den! Den passar min röst att sjunga och texten är fin och har en mening. Jag kan se mig själv sjunga den till Sara och Magnus, och se att den har en mening och anledning att vara en del av deras bröllopsdag. Det känns bra. Ju mer jag lyssnar på den, desto bättre känns det. Sara är min kusin, vi har känt varandra hela livet och umgåtts en hel del, även om det inte är så mycket längre. Hon är viktig för mig och jag vill att låten ska kännas rätt. Det känns som den här låten gör det.

Nu återstår att ta kontakt med de som ska spela på bröllopet för att se om de är villiga att spela till denna.



Du är allt (Sonja Aldén)

Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt

Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

För du är där när ingen ser mig
Du är där när stormen yr
Du är där när natten skrämmer
Och du är där när dagen gryr

Jag vill alltid ha dig nära
 När som åren läggs till år
Och vad livet vill oss lära
Är att framtiden är vår

Lalala…

När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill

Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag

För du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt

Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
All min längtan vill jag ge
Ja, all min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge

Först åker jag från Göteborg till Stockholm. Sen för att komma hem igen tänkte jag tydligen åka från Göteborg till Stockholm en gång till. Värdelöst. Tur att moster märkte det nu, innan biljetterna blvit alltför dyra, men gissa om det stör mig!

Tydligen glömde jag bort att man måste byta färdriktning för att komma tillbaka igen och att det inte är så lätt att åka från Göteborg när man är i Stockholm. Nu har jag köpt nya biljetter, och får sällskap av min kusin. Det var därför det uptäcktes nu, för att min moster försökte hitta rätt resa. Tur i oturen antar jag. Tröstar mig med att vi ska åka förstaklass nu istället, för att det var billigare.

Nu har jag en biljett över, om någon vill åka till Stockholm? Studentbiljett onsdag 15 juli kl 18.42-21.50 Göteborg-Stockholm. Den kostade mig 95 kronor och bortskänkes utan kostnad eller mot valfri kollekt till fattig student. Som Prio-medlem måste jag bara ringa deras kundservice för att få bort mitt namn som står på. Hör av dig om du är intresserad av en tur till vår trevliga huvudstad och vill tjäna några kronor - och är student.

(22.17.16) Elisabet: hej! Är du där?
(22.17.47) Elisabet: nähä
(22.17.51) Annchen: jo
(22.17.56) Annchen: shit du har så bråttom
(22.18.00) Annchen: en halv minut innan du ger upp?
(22.18.04) Elisabet: vi hörs en annan dag. jaså!
(22.18.11) Annchen: man hinner liksom aldrig svara
(22.18.15) Elisabet: nää

För ett år sedan kom en tjej (plus en till tjej som skulle lära sig) hem till mig och fick mig att teckna avtal hos E-on. Det lät så bra, att de hade miljövänlig el och så vidare. Strax därefter fick jag (det var nog naturskyddsföreningens hemsida eller liknande) se att typ 80% av deras el, samt andra stora elleverantörers, inte alls var miljövänlig. Jag bad om svar på detta, vilket jag fick strax efter sista dag att ångra sig på innan avtalet blev bindande.

Lat som jag är orkade jag inte göra så mycket åt saken och nu har ett år förflutit där jag bara betalat mina räkningar. De uttryckte sig gulligt den gången jag hade glömt att betala en räkning, alltid något positivt förvisso. Det har varit praktiskt med bindande avtal när man inte orkar prata med försäljare om det. "Jag är bunden" "OK, hejdå."

Nu har ett år gått och mitt avtal löper mot sitt slut. I och med detta har de lyckats irritera mig igen. Först ringde en kille till mig och ville förlänga mitt avtal. Jag tycker inte om att vara bunden. Köpte till exempel min nuvarande mobiltelefon ganska dyrt för att slippa detta. Jag sa att jag inte var intresserad av att förlänga avtalet i bindningstid, det kunde få fortsätta som det var. Kort tid därefter får jag hem ett brev där det står att mitt avtal håller på att ta slut och att om jag inte svarar dem senast ett visst datum blir jag bunden ett år till. Det tycker jag är särdeles fult sätt att hantera det hela på, så jag ringde upp dem för att protestera. Då hade jag inte kollat på elmarknaden för bättre alternativ. Jag vet om min egen lathet, kände på mig att jag antagligen skulle fortsätta om det fick vara ifred, men påpekade återigen att jag inte ville vara bunden.

Några dagar efter detta, fick jag idag ytterligare ett brev med avtalsbekräftelse. "Vi är glada att du har valt E.ON igen. Om du vill ändra ditt val meddela på telefon senast 22 juni. Därefter är ditt avtal bindande." Det var liksom droppen som fick mig att bestämma mig, nu byter jag elleverantör!

Det känns som att de inte förstått  någonting. Det känns falskt att marknadsföra sin miljövänliga el, när så stor del av den inte är det, även om den elen jag tar del av är det. Jag har gång på gång påpekat att jag inte vill vara bunden och de fortsätter försöka få mig bunden. Särskilt efter mitt senaste samtal borde de ha sett över sin formulering. Kanske handlar det bara om missförstånd, men nu struntar jag i det. Jag vill inte vara kund hos dem längre och det har jag också ringt och sagt. De hade kanske kunnat behålla mig längre om de ansträngt sig lite mer.

Först kollade jag på elskling.se för att försöka jämföra olika elbolag. Kände mig fruktansvärt el-obegåvad, det finns så mycket frågor och de blir snarare fler ju mer man försöker läsa om det. Fast? Rörligt? Bundet? Hur väljer man? Jag kände mig nästan lockad att ge upp, för djungeln kändes ogenomtränglig och jag hade ingen machete att hugga mig igenom den. Sedan kom jag ihåg GodEl. Jag gick in på deras hemsida och läste mer. Elpriset känns inte så dyrt, och det känns som om man kan göra en god gärning, utan minsta ansträngning, då pengar som tjänas inte går till aktieägare, utan istället till vafri välgörenhetsorganisation.

Jag har nu tecknat avtal hos GodEl, som börjar gälla 1 augusti. Jag både tror och hoppas att de kan göra mig mer nöjd.

Hejdå E.ON, hälsar en missnöjd fd kund.
HEJ GODEL! hälsar en förväntansfull ny kund.

GodEl... det låter som en släkting till Kal-El.
Tänk om GodEl också har superhjältekrafter precis som Stålmannen?

Jag går runt med en känsla av att jag ska glömma datorn någonstans. Den är så liten och behändig att jag ofta tar med den nuförtiden. Det är grupparbeten och andra skolarbeten som ska göras, jag skriver protokoll och skickar mail och så vidare. Särskilt när det är som det varit mycket nu att jag går direkt från skola till jobb eller kör eller annat och har lite tid däremellan försöker jag utnyttja den till något. Jag tar i alla fall med datorn ifall jag vill utnyttja tiden, det har oftast hänt att jag istället vilar, för att jag inte orkar.

Idag var sista dagen i skolan, så jag har egentligen sommarlov nu. Känner inte riktigt av det än dock. Ska skriva processdagbok först. Ikväll blev det styrelsemöte, fast jag höll på att somna i soffan innan jag stack iväg. Det blev ingenting av att möta upp klassen på festligheter. Det har varit alldeles för mycket för att ta på sig mer, vilket inkluderar roliga saker.
 Imorgon blir det därför ingen roadtrip för mig med några andra i styrelsen. Jag hoppas snart märka av förändring i hur min tid hanteras. Jag tror jag struntar i att fira nationaldagen. Så känns det nu, får se hur jag känner då.

Återkommer när jag har mer tid. Kanske. Inte riktigt samma sak när familjen hittat hit. Ska fundera på det, för har ändå ingen tid nu att skriva på i alla fall. Borde skriva skolarbete och öva på redovisning, men jag måste faktiskt sova. Känner att jag sviker min grupp, att jag är såndär jobbig typ som bara hakar på och låter alla andra sköta allt jobb. Dåligt samvete.

Godnatt.