Hur mår du? Hur mår jag?
Jag har mycket att göra och får för lite tid över till mig själv. (som jag redan tjatat massa om) Det gör att jag inte mår så bra och är lika harmonisk som jag annars är. Därför orkar jag inte söka kontakt med folk och göra allt det där jag gör för att klistra ihop relationer i vanliga fall. Det ligger mycket i att man vet vilka ens sanna vänner är när man mår dåligt, då märker man vilka som klarar av en. Jag har nog lätt att bli lite smått bitter nuförtiden när man märker att det inte är så många som klarar av det. Som ser hur jag mår, som frågar hur jag har det, som tar sig lite tid för mig. Inte för att jag har så mycket tid över heller, men det är tanken som räknas och den är svår att upptäcka hos de flesta. Hos en del känns det lite halvhjärtat.
När jag frågar hur någon mår är det för att jag vill veta, det är inte bara en artig fras jag slänger ur mig. När jag får frågan känner jag nästan alltid efter och ger ett ärligt svar, med det jag kommer på, alltifrån "trött, ont i huvudet, har gjort illa ett finger" till vad som helst egentligen. Just nu blir det lite av ett undflyende svar dock, för jag är rädd för att känna efter för noga. Det finns risk för att jag blir påmind om att det inte är så bra, även om jag inte kan påstå att jag mår dåligt. Inte just nu i alla fall.
Jag bryr mig om andra. Jag vill gärna att folk bryr sig om mig också.
Vissa kanske tar åt sig nu, men det är inte säkert att jag menar just dig. Jag tänker på några olika personer och jag tänker på några som är bättre än andra. Det finns av alla sorter, men hade gärna fyllt på mer i vissa kategorier.
Jag bryr mig om dig, även om jag aldrig träffat dig. =) Det är bara att ringa vet du, jag gillar inte att tränga mig på när folk mår dåligt, säger bara att de kan ringa om de behöver det.
Jo folk säger det. Vissa menar det, vissa använder det mer som en artighetsfras (inte du, jag vet). Men jag fungerar inte så, mår jag dåligt drar jag mig undan, och skickar på min höjd ut små signaler om att jag mår dåligt så att någon kan komma och rädda mig. Brukar sällan funka.
Något som vi sällan förstår är att det är många som bryr sig, till och med människor som vi har dålig kontakt med. En del människor kommer in i våra hjärtan och stannar där, oavsett vad som händer och vad som kommer en emellan. Det svåra är att minnas dessa människor när det är svårt, i och med att de är långt borta fysiskt men det behöver inte betyda att de är långt borta i tanken. Många är bara ett telefonsamtal bort. Ta hand om dig.
Va söt du är, tack. Kram!
