Näktergalning

Helgöppet:

Försökte rensa lite bland sakerna hos mor och far under julen. Hittade dessa. En planeringsdag när jag jobbade på dagis och vi skulle skriva positiva saker om varandra, och sen fick orden om oss själva. Jag jobbade där ett år, men tror att den här dagen var på hösten när jag inte hade jobbat där så länge. Jag fick fem stycken "lugn". Det säger nog en del. Tycker annars att det var bra. Man är inte så bra på att ge andra (eller sig själv) komplimanger, så ibland kan det behövas lite påtryckningar. Bra för självförtroendet också.

Första kvällen hemma vid matbordet i köket. Pappa deklarerar plötsligt:

       - Så du kom hem 15:22.
       - Jaha?

Jag får reda på att han har installerat webkameror som filmar och skickar bilder när det är en rörelse. Det måste vara en jäkla massa bilder. Vet inte riktigt vad man ska tycka om det. Ska inte gå naken mellan dusch och rum längre i alla fall. Känner mig lite förföljd av internet.

Han hade råkat titta precis när jag kom hem.

       - Såg att det inte var mamma och reagerade när jag ser någon gå genom huset 
       och ut genom altandörren direkt med ytterkläderna på fortfarande.

Jo, det kanske man kan förstå. Men hej, jag heter Anna, jag är din dotter. Planerad hemkomst samma dag.

       - Vad var det du gjorde?
       - Jag tog kort. Himlen var fin.

Och det var den.

Jag tänkte att jag skulle köpa min SJ-biljett hem på auktion på Tradera. Började lite försiktigt med att bjuda tre kronor. Fick frågan om jag ville lägga tre kronor som mitt maxbud och fick påminnelse om att bud var bindande. Tre kronor. Man kan spekulera i om de kan hjälpa till med avbetalning om man inte kan betala hela summan på en gång. Jag fick också ett tips att man inte skulle gå på erbjudanden att köpa liknande tjänst från andra än tradera.

"Säkerhetstips: Det kan hända att du blir erbjuden att köpa en liknande produkt utanför Tradera. För din egen säkerhet, medverka inte i denna typ av handel. Det strider mot Traderas regler och du förlorar dina möjligheter till att få positivt omdöme, hjälp vid tvist och eventuella försäkringar."

Jag tänker på SJ.se och svarttaxi. "Hej kompis, taxi? Jag köra!" Det känns som en uppmuntran att inte använda SJ's egen hemsida. Och vad är det för omdömen jag skulle få? "Du satt jättebra på sätet!" Nä, jag vet inte. Jag förlorade auktionen. I slutändan var det lite mer än tre kronor SJ fick av mig. Ettusentvåhundratolv kronor mer än så rättare sagt. Konduktören var hård med åldersgräns och student. Det är dyrt i gränslandet. Men nu är jag hemma igen. Lägenheten stinker, måste försöka spola lite mer vatten i avloppsrören.

Jag känner mig inte vuxen. Jag är 26. Ålder i år är inte lika relevant som ålder i mognad, men visst spelar det viss roll, mest pga att man hinner skaffa sig fler erfarenheter att växa genom när man hunnit med fler levnadsår. Jag tror man jämför sig med andra. Vissa stunder känner jag mig lite vuxen ändå, och det är oftast när jag har kontroll över en situation och/eller andra inte har det. Samtidigt så känns det extra avlägset när man jämför med andra jämnåriga som har karriär, man, barn, vovve, villa, volvo och allt vad det är. Allting är relativt. Jag tror man känner sig mer vuxen när man får barn, dels för att man måste för deras skull, och dels för att man per automatik är så mycket mer vuxen än barnet själv. Dock bör man aldrig helt tappa kontakten med barnet inom sig, man måste vara barnslig och löjlig ibland också.

Det är nog lätt att ge en rosaskimrande nostalgiram till hur det var förr, vilket säkert spelar roll i drömmar om att få sätta sig i sandlådan och leka igen. Gräset är alltid grönare på andra sidan, och när det känns trist med alla måsten som hör vuxenlivet till, som att betala räkningar, så är det lätt att fantisera om en motpol till det. Det finns för- och nackdelar med allt. Jag får vara vaken hur länge jag vill, men har ändå kvar skamkänslan när jag är vaken sent. Jag har ICA-kort, men kan ändå använda det till att köpa godis (trots att det inte är lördag) och på andra sätt bejaka livsnjutaren i mig. Med frihet kommer ansvar. Är det lätt att glömma bort att njuta av livet när man tyngs ner av detta vuxna ansvar? Kanske skulle det passa mig bra att ta mig tillbaka till förskola, en chans att få vara både vuxen och barnslig. Det är nog helt enkelt sådan jag är.

I en diskussion om huruvida jag skulle utbilda mig till förskollärare eller inte fick jag en kommentar som gjorde mig glad:

Personligen tror jag mig veta att jag kommer känna mig lite mer vuxen när jag skaffat lite fler vuxenpoäng. Materialistiska saker som körkort, stabilt jobb alternativt påbörjat en utbildning. Egen lägenhet har jag precis flyttat till, när den blir färdig kanske det också känns bättre. Att vara vuxen är inget som definieras av vad andra bestämmer, som att man måste titta på Bingolotto, ha bonuskort, tvättmaskin, med mera. Att vara vuxen är en känsla, och känslor är alltid något personligt och individuellt.

När jag och T skulle hämta lastbilen till flytten i måndags utspelade sig följande fascinerande scenario på spårvagnen. En medelålders kvinna och två män i samma ålder går på samtidigt som oss, uppenbarligen inte nyktra alls. Den ena mannen är nästan helt borta och säger aldrig någonting. Om de har ett mål med sin resa framgår inte, men redan nästa station reser sig kvinnan och går mot dörrarna.

       - Vi får gå av här.

Männen sitter kvar på sina platser och säger ingenting.

       - Kom nu då.
       - Vi vill inte gå av!
       - Ni kan ju inte sitta här på spårvagnen och såsa!
       - Jag känner mig instängd.
       - Kom nu innan den åker.

Och så går de av ändå. Vingligt. Uppenbarligen är det inte ålder i år som avgör om man får inträde i den vuxna, mogna världen. Trotsåldern kan tydligen pågå länge. Saltat med lite relationsproblemsdiskussion, eller ett försök därtill. Det blir en spännande blandning. Undrar hur det slutade.

Dagens planer blev inställda och jag kom av mig. Stannat till och är fylld av tankar. Det finns av de flesta varianter, både bra och dåliga. Fastnade lite i tankarna. Lyssnar på musik och en textrad bryter igenom:

Jag ska försöka att inte tänka så mycket. Istället ska jag nu göra ett anfall på kartongerna. Det är en belägring. Jag har föresatt mig en seger i den här kampen. Hoppas den inte blir alltför långvarig.

En cirka sex år gammal tjej köper glasspinnar med sin mamma, tio stycken likadana, till ett billigt pris.

      - Tror du dem är goda då?
      - Nä.
         ...även om de är mina godaste så är de inte goda.

Hur nu den ekvationen gick ihop.

071-nummer för psykfall

...tuuuut.....tuuuut.....tuu... klick

Hej. Välkommen till Psykhimlen.

Om du är tvångmässig, tryck 1 om och om igen.

Om du är underordnad, be någon att trycka 2.

Om du har flera personligheter, tryck 3, 4, 5 och 6.

Om du är paranoid, kan du enbart låta luren ligga av. Vi vet vem du är och vad du vill och kommer att söka upp dig inom den närmsta timmen.

Om du är schizofren kan du bara lyssna på den lilla rösten i ditt huvud som kommer att säga vilket nummer du ska trycka på.

Om du är mano-depressiv kvittar det vilket nummer du trycker på. Ingen kommer att svara ändå.

• Att flytta när man är sjuk och har feber är ingen hit. Bör helst undvikas.
• Första uppvaknandet i nya lägenheten, det känns bra. Utanför leks det i sandlådan med en gigantisk grävmaskin och spade. Ser ingen hink. Resultatet blir en nyplanterad gungställning. Vad är det med killar och stora leksaker?

• Allting blir ett mycket större projekt när ens liv är nerpackat i kartonger. När rösten försvinner lockar nyponsoppa, men det är inte bara pulvret som ska hittas, även kastrull, lock, mått, visp och trasa att torka upp det spillda med. Nöjer mig med att uppskatta mängden, vispa med gaffel och dricka ur glas. Spisen är fortfarande befläckad med nyponsoppa.
• När ska man lära sig att hitta hem ordentligt? När ska jag inse att det är här jag bor nu?

Komma ihåg till nästa flytt:

• Rensa ut mer saker i förväg.
• Fortsätt skriva på kartongerna vad de innehåller.
• Blanda helst inte olika sorters rum i samma kartong.
• Tänk gärna på vad som bör packas upp först och koncentrera det till en specifik kartong.
• Se helst till att inte behöva göra allting (flytta och städa) på en och samma dag.
• Om det är möjligt börja gärna bära ut mot entrén innan flyttfärdmedel har anlänt, för att spara tid.
• Flytta hellre på en helg när fler har möjlighet att hjälpa till.
• Skaffa körkort.
• Flyttkartonger är det bästa att flytta i, för att stapla enkelt under flytt.
• Tänk igenom hur lägenheten ska möbleras, var allting ska vara.
• Var realistisk, internet och telefon används antagligen inte första dagen, behöver inte kopplas in på en gång. Kontrollera att internet inte redan ingår. (Antagligen har jag dubbelt nu.)
  

Knappt packat upp nåt alls än.                                         Pressa!

Pappa handlar med sina två barn. Pappan uppmanar sonen, cirka fem år att fråga mig om något:

- Du får fråga!
- Har ni julkalend? frågar han lite försynt.
- Var julkalendrarna är? Vill du ha en med choklad eller en sådan som man tittar på på tv?
- Choklad.
- Nä, det var fel svar, inflikar pappan. Det är en tv-kalender vi tänkte köpa.

Ja, vad kan man säga, det var väl värt ett försök ändå? Chansen att få choklad lät väl lockande. Att kombinera de två kalendervarianterna vore ju det ultimata för honom. Jag tror dock det var hans lyckodag ändå, för i kassan bjöd vi på chokladkulor från Lindt, så han fick choklad ändå!