1 3vlig helg.
8 minuter sen buss till Gislaved.
2 flaskor med vätska att dricka på resan.
1 trevlig, pratglad bibliotikarie.
2 söta, nervösa marsvin.
1 sug efter husdjur.
2 filmer med tillhörande popcorn.
63 varierande krukväxter i 6 fönster.
0 besök på Sunkträsket.
2 glas vitt vin på Higgins.
1 göteborgsk/brasiliansk killes berättelse om hur han "mår bra av att dricka".
5 olika brödsorter, varav 4 hembakade.
2 flaskor med samma vätska återvänder oöppnade.
3 minuter tidigt tåg till Göteborg.
2 flaskor med vätska att dricka på resan.
1 trevlig, pratglad bibliotikarie.
2 söta, nervösa marsvin.
1 sug efter husdjur.
2 filmer med tillhörande popcorn.
63 varierande krukväxter i 6 fönster.
0 besök på Sunkträsket.
2 glas vitt vin på Higgins.
1 göteborgsk/brasiliansk killes berättelse om hur han "mår bra av att dricka".
5 olika brödsorter, varav 4 hembakade.
2 flaskor med samma vätska återvänder oöppnade.
3 minuter tidigt tåg till Göteborg.
Det försvann några decimeter till slut.
Jag har klippt mig. Den gången jag blev mest nöjd var i Österrike på frisörskola. Jag bad henne klippa topparna och precis innan hon börjar säger hon på tyska som jag inte förstår direkt.
- Bli inte förvånad om det försvinner mycket här bak.
- Nej då! ...eller vänta, vad sa du?
Hon förklarade och fick klippa så. Väldigt uppklippt, där det kortaste var någon decimeter endast. Uppenbarligen kan jag inte förklara detta bra. Jag har gjort några försök sedan dess men de får inte till det.
Igår lät det som de förstod. Gick till Göteborgs Frisörskola. De går en privat, nio månader lång utbildning och hade precis börjat sin tremånaders praktik efter ett halvår på utbildningen. Jag vet inte vad min frisör gjort under den tiden dock, han kändes väldigt handfallen. Ropade på läraren hela tiden, för varje hårstrå som skulle klippas av kändes det som. Började med att dela upp håret efter lärarens instruktioner, men frågade först efteråt var jag brukade ha min bena, så det fick göras om och var ändå fel när läraren kom.
Tog så lite i taget att jag blev orolig att han inte skulle få bort allt det slitna. Det är väl runt ett år sedan jag klippte mig sist, så det var några decimeter som skulle bort. När jag kommenterade sa han att han skulle ta mer sedan. Men den stunden kom aldrig och plötsligt var han tydligen färdig. Han frågade vad jag tyckte och eftersom jag inte fått en chans att titta på det ordentligt med extra spegel sa jag som det var, att jag inte visste. Läraren kom och först då fick jag tillfälle att säga att det var därför jag inte visste vad jag tyckte.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka då heller, för det blev ju inte alls som jag hade tänkt mig. Jag vet fortfarande inte, får se hur det känns när jag tvättat det imorgon bitti. Jag hoppas på ett lättare hår som kan utnyttja sitt självfall. Jag trivs med lockar.
Precis efteråt är man kritisk, sedan vänjer man sig och så finns den bara där, som en del av en själv som man inte reflekterar nämnvärt över. Likadant i provhytten är man kritisk och skeptisk, men när plagget väl följt med hem så blir det använt utan större reflektion.
Tidigare har jag haft bra erfarenheter av frisörskolor, min bästa klippning någonsin var på en sådan, men den här gången känner jag mig lite kritisk.
- Bli inte förvånad om det försvinner mycket här bak.
- Nej då! ...eller vänta, vad sa du?
Hon förklarade och fick klippa så. Väldigt uppklippt, där det kortaste var någon decimeter endast. Uppenbarligen kan jag inte förklara detta bra. Jag har gjort några försök sedan dess men de får inte till det.
Igår lät det som de förstod. Gick till Göteborgs Frisörskola. De går en privat, nio månader lång utbildning och hade precis börjat sin tremånaders praktik efter ett halvår på utbildningen. Jag vet inte vad min frisör gjort under den tiden dock, han kändes väldigt handfallen. Ropade på läraren hela tiden, för varje hårstrå som skulle klippas av kändes det som. Började med att dela upp håret efter lärarens instruktioner, men frågade först efteråt var jag brukade ha min bena, så det fick göras om och var ändå fel när läraren kom.
Tog så lite i taget att jag blev orolig att han inte skulle få bort allt det slitna. Det är väl runt ett år sedan jag klippte mig sist, så det var några decimeter som skulle bort. När jag kommenterade sa han att han skulle ta mer sedan. Men den stunden kom aldrig och plötsligt var han tydligen färdig. Han frågade vad jag tyckte och eftersom jag inte fått en chans att titta på det ordentligt med extra spegel sa jag som det var, att jag inte visste. Läraren kom och först då fick jag tillfälle att säga att det var därför jag inte visste vad jag tyckte.
Jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka då heller, för det blev ju inte alls som jag hade tänkt mig. Jag vet fortfarande inte, får se hur det känns när jag tvättat det imorgon bitti. Jag hoppas på ett lättare hår som kan utnyttja sitt självfall. Jag trivs med lockar.
Precis efteråt är man kritisk, sedan vänjer man sig och så finns den bara där, som en del av en själv som man inte reflekterar nämnvärt över. Likadant i provhytten är man kritisk och skeptisk, men när plagget väl följt med hem så blir det använt utan större reflektion.
Tidigare har jag haft bra erfarenheter av frisörskolor, min bästa klippning någonsin var på en sådan, men den här gången känner jag mig lite kritisk.
Dåligt Gina Tricot!
I lördags gick jag in på Gina Tricot på Backaplan i Göteborg. Klockan var omkring 10-15 minuter innan fyra. Jag vet att affärer stänger tidigare på lördagar men visste inte om de stängde fyra eller fem. Strosade runt och plockade på mig en tröja i två olika storlekar och en jacka. Började känna mig färdig för provrummet. Då ropar tjejen i kassan: Vi stänger nu.
Min klocka var några minuter i fyra, men jag har förståelse för att de vill gå hem när de stänger. Eftersom klockan enligt mig inte var riktigt fyra än och jag visste att det skulle gå snabbt att prova så frågade jag en annan tjej vid provhytterna om jag fick pröva ändå. Hon tvekade, frågade tjejen i kassan vad klockan var, och hon sa att "den ÄR fyra" så jag fick inte pröva. "Men vi har öppet köp." Det spelar ingen roll, jag köper inte något jag inte prövat alls.
Jag jobbar själv i butik, jag förstår att man vill gå hem vid stängningstid. Det jag är upprörd över är beteendet. Vill man gå hem prick får man säga till lite innan att de stänger snart. När jag inte fick pröva var det totalt onödigt att gå runt där överhuvudtaget. De kunde inte veta att det skulle gå snabbt för mig i provhytten, men de kunde ha frågat.
Jag efterlyser lite service-känsla. Flexibilitet. En tanke på kunderna, inte bara att få komma hem så snabbt som möjligt. Det är ok att slänga ut kunder, men tänk efter lite före!
Dåligt Gina Tricot!
Min klocka var några minuter i fyra, men jag har förståelse för att de vill gå hem när de stänger. Eftersom klockan enligt mig inte var riktigt fyra än och jag visste att det skulle gå snabbt att prova så frågade jag en annan tjej vid provhytterna om jag fick pröva ändå. Hon tvekade, frågade tjejen i kassan vad klockan var, och hon sa att "den ÄR fyra" så jag fick inte pröva. "Men vi har öppet köp." Det spelar ingen roll, jag köper inte något jag inte prövat alls.
Jag jobbar själv i butik, jag förstår att man vill gå hem vid stängningstid. Det jag är upprörd över är beteendet. Vill man gå hem prick får man säga till lite innan att de stänger snart. När jag inte fick pröva var det totalt onödigt att gå runt där överhuvudtaget. De kunde inte veta att det skulle gå snabbt för mig i provhytten, men de kunde ha frågat.
Jag efterlyser lite service-känsla. Flexibilitet. En tanke på kunderna, inte bara att få komma hem så snabbt som möjligt. Det är ok att slänga ut kunder, men tänk efter lite före!
Dåligt Gina Tricot!
Jag förstår var tanken kommer ifrån.
Sitter i skolan och intill sitter en kille som går i första ring och får hjälp med matematiken.
Vad blir -1-1?
+1.
Nej.
+2.
Nej, -1-1, det blir ju mer minus.
Men minus och minus blir ju plus.
Han chansade på de flesta tal som fanns innan det blev rätt. Det känns som det är bra att killen får lite extra hjälp. Killen som försöker lära honom saker verkar ha ett tålamod av guld, mycket pedagogiskt.
Vad blir -1-1?
+1.
Nej.
+2.
Nej, -1-1, det blir ju mer minus.
Men minus och minus blir ju plus.
Han chansade på de flesta tal som fanns innan det blev rätt. Det känns som det är bra att killen får lite extra hjälp. Killen som försöker lära honom saker verkar ha ett tålamod av guld, mycket pedagogiskt.
Shave it all off!
Jag har klipptid på onsdag.
Nu återstår att bestämma vilken frisyr jag ska skaffa.
Nu återstår att bestämma vilken frisyr jag ska skaffa.
För er som känner er dåligt uppdaterade.
Jag skriver projektarbete just nu, B-uppsats som ska bli runt 20 sidor sägs det. Jag och en kille i skolan började fundera kring normer i samhället, då vår hypotes var att bilden av samhället inte förändras lika snabbt som samhället självt och dess normer. Vi valde att analysera etnicitetsnormen i bilderböcker för barn. De vi pratar med tycker det är intressant och det tycker vi också, men DET ÄR SÅ SVÅRT! Vi slänger ur oss vissa frustrerade ickepolitiska termer ibland. Hur många invandrare, utlänningar, etniskt avvikande skildras i bild eller text? Vad innebär det? Vad är svenskt? Det finns en viss stereotyp, men alla är ju inte sådana. Jag vet inte riktigt hur vi ska fortsätta. Är det empirin eller våra fördomar vi utforskar? Vad ska vi läsa från resultatet och hur ska vi komma fram till det?
Idag har jag städat och tittat på min bras-DVD som faktiskt visade sig vara mysig och rogivande, trots det töntiga i fenomenet som stundvis fick mig att le.
Nästa helg åker jag och hälsar på Ida i Gislaved.
I mars är det fest med kören tre av fyra helger, och en av dem är det en extra fest dagen efter, utanför kören.
Annars vet jag inte, vad mer vill ni veta?
Idag har jag städat och tittat på min bras-DVD som faktiskt visade sig vara mysig och rogivande, trots det töntiga i fenomenet som stundvis fick mig att le.
Nästa helg åker jag och hälsar på Ida i Gislaved.
I mars är det fest med kören tre av fyra helger, och en av dem är det en extra fest dagen efter, utanför kören.
Annars vet jag inte, vad mer vill ni veta?
Jag tycker om alla årstider.
Snön som långsamt dalar skänker mig frid, jag trivs med den. Jag borde skaffa vinterskor och ge mig ut och leka i snön dock, för att kunna utnyttja den maximalt medan den är här. Många klagar och vill ha vår. Jag kommer njuta när den kommer också, fast däremellan kommer slasket. Just nu är det dock en härlig vinter, så jag njuter redan nu. Jag gillar alla årstider, men inte velandet däremellan.
Vinter - kylan som biter i kinderna, snön är vacker och inbjudande.
Vår - Solen återvänder, blommor börjar komma fram, man möts av leende människor.
Sommar - Värmen kommer, sommarregn duggar lätt, badar, filosoferande titta på fluffiga moln på klarblå himmel liggande på en filt i gräset och man är förhoppningsvis ledig.
Höst - Frisk luft, härliga färger, myskoftor och halsdukar plockas fram, mysbelysning tänds.
Vinter - kylan som biter i kinderna, snön är vacker och inbjudande.
Vår - Solen återvänder, blommor börjar komma fram, man möts av leende människor.
Sommar - Värmen kommer, sommarregn duggar lätt, badar, filosoferande titta på fluffiga moln på klarblå himmel liggande på en filt i gräset och man är förhoppningsvis ledig.
Höst - Frisk luft, härliga färger, myskoftor och halsdukar plockas fram, mysbelysning tänds.
Hur man skriver en hemtenta.
Tisdag: Får tentan. Känner mig motiverad och tänker börja direkt för en gångs skull. Åker hem. Blir trött. Somnar och sover fyra-fem timmar. Får inte så mycket gjort.
Fråga ett: Sju vetenskapsideal ska diskuteras utifrån tre vetenskapsfilosofiska traditioner.
Fråga två: En avhandlings metodologiska tillvägagångssätt ska diskuteras utifrån övrig kurslitteratur.
Inser att det är jättemycket att läsa in sig på, precis som jag anade. Bannar mig själv för att jag läst så lite i förväg och försöker läsa ikapp. Till mitt försvar kan jag säga att jag inte fick tag på kurslitteraturen förrän ganska sent och då skulle intervju- och enkätundersökning skapas, genomföras och analyseras i varsitt paper per vecka. Sedan hjälper det ju inte att jag saknar självdisciplin heller.
Läser, samlar citat.
Ordbajsar.
Torkar, så det blir snyggt.
Fäääärdiiiig!
Det blev en kamp med antal tecken. Minst 5000 och max 6000 tecken per fråga skulle det vara, vilket de påstod skulle vara cirka två sidor per fråga. Fråga ett: 5957 (6526) tecken. Det är min tenta, så jag bestämde att inledande idealcitat (på 569 tecken) inte behövde räknas med. Fråga två: 5944 tecken. Det var tight med tecken! Skickade in tentan med 19 minuter till godo. Det är luuuugnt. Nu återstår bara att hålla tummarna.
Så nu är jag leeediiiig! Eller nähä. Föreläsning klockan nio till tolv, sedan är det bara att rulla upp ärmarna och sätta igång med projektarbetet på fem veckor och 7,5hp. Jag och en kille ska undersöka etniska normer i litteratur för barn på förskola/lågstadie. Jag hoppas det blir intressant och givande, så det blir motiverande.
Fråga ett: Sju vetenskapsideal ska diskuteras utifrån tre vetenskapsfilosofiska traditioner.
Fråga två: En avhandlings metodologiska tillvägagångssätt ska diskuteras utifrån övrig kurslitteratur.
Inser att det är jättemycket att läsa in sig på, precis som jag anade. Bannar mig själv för att jag läst så lite i förväg och försöker läsa ikapp. Till mitt försvar kan jag säga att jag inte fick tag på kurslitteraturen förrän ganska sent och då skulle intervju- och enkätundersökning skapas, genomföras och analyseras i varsitt paper per vecka. Sedan hjälper det ju inte att jag saknar självdisciplin heller.
Läser, samlar citat.
Ordbajsar.
Torkar, så det blir snyggt.
Fäääärdiiiig!
Det blev en kamp med antal tecken. Minst 5000 och max 6000 tecken per fråga skulle det vara, vilket de påstod skulle vara cirka två sidor per fråga. Fråga ett: 5957 (6526) tecken. Det är min tenta, så jag bestämde att inledande idealcitat (på 569 tecken) inte behövde räknas med. Fråga två: 5944 tecken. Det var tight med tecken! Skickade in tentan med 19 minuter till godo. Det är luuuugnt. Nu återstår bara att hålla tummarna.
Så nu är jag leeediiiig! Eller nähä. Föreläsning klockan nio till tolv, sedan är det bara att rulla upp ärmarna och sätta igång med projektarbetet på fem veckor och 7,5hp. Jag och en kille ska undersöka etniska normer i litteratur för barn på förskola/lågstadie. Jag hoppas det blir intressant och givande, så det blir motiverande.
Flytta och skämmas.
Igår tittade jag på en lägenhet jag eventuellt skulle flytta till. Först var det en tjej där som höll på att flyttstäda, sedan en kille med dryg attityd. Jag hörde fel på hur stor den var, upptäckte ett rum till. Det var en bra lägenhet, vid Övre Husargatan. Längst ner, så lite väl mycket insyn. Jag var skeptisk, sen upptäckte jag den öppna spisen. Gick därifrån för att fundera.
Inatt var det verklighet blandat med fiktion. Jag skulle till en kompis och fira hennes barn, men jag kände mig ofräsch och hade sovtröja på mig, utan bh, så jag var generad över det. Ett tag hade jag skinnbyxor på mig, sedan var det en kort kjol där jag var tvungen att se till så inte trosorna syntes. Jag hade inte med presenten, och var tvungen att skriva hemtenta, så jag funderade på att inte komma. Särskilt när bussen inte släppte av mig på rätt hållplats. Sedan insåg jag att jag var nära, så jag ringde så de fick guida mig. Det visade sig att jag var i en dinosauriepark. Jag kom fram, fast jag skämdes. Under bordet funderade jag på att klä mig i hennes örngott med Lilla Anna på, tills jag insåg att det bara fanns ett hål. Hon tänkte detsamma och försökte ge mig en jeansklänning, men det var barnstorlek, så det gick inte. En tjej där som jag redan kände, fick hälsa på engelsktalande Eric som jag var.
Flyttas och skämmas, det är alltså de senaste nätternas tema.
Inatt var det verklighet blandat med fiktion. Jag skulle till en kompis och fira hennes barn, men jag kände mig ofräsch och hade sovtröja på mig, utan bh, så jag var generad över det. Ett tag hade jag skinnbyxor på mig, sedan var det en kort kjol där jag var tvungen att se till så inte trosorna syntes. Jag hade inte med presenten, och var tvungen att skriva hemtenta, så jag funderade på att inte komma. Särskilt när bussen inte släppte av mig på rätt hållplats. Sedan insåg jag att jag var nära, så jag ringde så de fick guida mig. Det visade sig att jag var i en dinosauriepark. Jag kom fram, fast jag skämdes. Under bordet funderade jag på att klä mig i hennes örngott med Lilla Anna på, tills jag insåg att det bara fanns ett hål. Hon tänkte detsamma och försökte ge mig en jeansklänning, men det var barnstorlek, så det gick inte. En tjej där som jag redan kände, fick hälsa på engelsktalande Eric som jag var.
Flyttas och skämmas, det är alltså de senaste nätternas tema.
Tankar om Melodifestival: Deltävling 2.
- Eric Saade - Manboy: Behövde visst duscha. Kommer dyka upp på dansgolvet, tack vare Fredrik Kempe kanske? Söt ung kille som kan dansa, det kommer säkert gå bra för honom.
- Andra Generationen & Dogge - Hippare Hoppare: Mest pinsamt. Cykel på köpet? Kan man koppla bort Dogge är groovet svängigt, men inte så mycket schlager.
- Anna Maria Espinosa - Innan alla ljusen brunnit ut: Hennes namn är bäst. Låten är intetsägande och falsk, hon gör säkert bättre musik än så här i vanliga fall.
- Highlights & MiSt - Come and get me now: Falskt så det krullar i tårna och menlös låt. "No-o...o-o-ooow..."
- Pauline - Sucker for love: Jag gillar låten, framförandet och henne + hennes stil. Hon får röster av mig, så får Radiohjälpen lite pengar också, även om det är
- Andreas Johnson - We can work it out: Jaha? Första gången var bra, andra gången med Carola vill han helst glömma och tredje gången gillt? Nej, det räcker inte långt.
- Kalle Moraeus & Orsa Spelmän - Underbart: Kalle, den lilla bollen, borde inte sjunga. Det är inte underbart.
- Hanna Lindblad - Manipulated: Den här hör inte hemma någonstans, inte på dansgolvet heller. Hon såg trött ut i början och sov lite, vaknade sedan men glömde klä på sig. Intressant pyjamas.
Glada Hudik Teatern sjunger och jag tänker på mamma som blir glad av utvecklingsstörda och jag håller med, de är söta, spontana, härliga. "Man ska göra det man är bra på, det man mår bra av" sa en av dem, mycket klokt! Kent-låten Sverige är fin dessutom, men Zelmerlöw hade inte behövt vara med, de klarade sig bra utan honom.
Jag håller på Pauline och nu går hon vidare till andra chansen, hurra! Det vara bara hon som var bra, enligt mig, även om Eric Saade växte på mig efter ett tag, med sin upprepande slinga som fastnade direkt. Det är ju så schlager ska vara.
Vad bidde det då då?
Verkade inte finnas så många vettiga sökresultat, så jag kopierar detta för att kunna sprida bättre, den här historian borde inte falla i glömska!
Det var en gång en liten man som gick till skräddaren med en bit tyg.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, sade han och bockade sig.
- Goddag, goddag, sade skräddaren där han satt på bordet och sydde med benen i kors.
- Kan jag få en liten rock sydd av det här lilla tyget?, frågade den lille mannen.
- Det går bra, sade skräddaren.
- När blir den färdig?
- På lördag.
- Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen.
Folksagan om
Mäster SkräddareDet var en gång en liten man som gick till skräddaren med en bit tyg.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, sade han och bockade sig.
- Goddag, goddag, sade skräddaren där han satt på bordet och sydde med benen i kors.
- Kan jag få en liten rock sydd av det här lilla tyget?, frågade den lille mannen.
- Det går bra, sade skräddaren.
- När blir den färdig?
- På lördag.
- Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen.
När det blev lördag, så gick den lille mannen till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är min rock färdig?
- Ack nej.
- Är den inte färdig? Varför det då?
- Ack jo, det bidde ingen rock.
- Jaså, bidde det ingen rock? Vad bidde det då?
- Det bidde ett par byxor.
- Jaså, bidde det ett par byxor? När blir de färdiga?
- På lördag.
- Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen.
När det blev lördag, så gick den lille mannen till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är mina byxor färdiga?
- Ack nej.
- Är de inte färdiga? Varför då?
- Ack jo, det bidde inga byxor.
- Jaså, bidde det inga byxor? Vad bidde det då?
- Det bidde en väst.
- Jaså, bidde det en väst. När blir den färdig?
- På lördag.
- Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen.
När det blev lördag, så gick den lille mannen till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är min väst färdig?
- Ack nej.
- Är den inte färdig? Varför då?
- Ack jo, det bidde ingen väst.
- Jaså, bidde det ingen väst? Vad bidde det då?
- Det bidde ett par vantar.
- Jaså, bidde det ett par vantar? När blir de färdiga?
- På lördag.
- Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen.
När det blev lördag, så gick den lille mannen till skräddaren igen.
- Goddag, goddag, mäster skräddare, är mina vantar färdiga?
- Ack nej.
- Är de inte färdiga? Varför då?
- Ack jo, det bidde inga vantar.
- Bidde det inga vantar? Vad bidde det då?
- Det bidde ingenting.
- Jaså, bidde det ingenting? Det var bra, mäster skräddare. Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Och så gick den lille mannen och kom aldrig mer igen.
Hej.
Säg nåt.
Sitt inte bara i smygande tysthet.
Stalker-feeling på det ju.
Vem är du? Varför kommer du hit? Vad åt du till frukost?
Låt det bli lite mer dialog istället för monolog.
Ge mig nåt att gå på.
Du kan ju i alla fall säga hej.
Sitt inte bara i smygande tysthet.
Stalker-feeling på det ju.
Vem är du? Varför kommer du hit? Vad åt du till frukost?
Låt det bli lite mer dialog istället för monolog.
Ge mig nåt att gå på.
Du kan ju i alla fall säga hej.
Sista sommaren i huset.
Jag kände att jag ville dela med mig av detta kort, som en påminnelse om sommaren. Jag bodde i huset som föräldrarna precis hade flyttat ifrån, och det var ekande tomt. I trädgården plockade jag smultron och vinbär och åt till frukost på altanen, med ljudet av surrande humlor som saktmodigt utforskade doften av lavendel.
Mina grannar dör.
De finns där. De märks olika mycket, framförallt genom sina persienner.
Tanten Ek hade en "Ingen reklam"-lapp som påpekade att man skulle spara den svenska skogen. Det är humor enligt mig, även om det är osäkert ifall det var medvetet eller inte från hennes sida. Hon gjorde aldrig något väsen ifrån sig och persiennerna var oftast fördragna redan när det började skymma. När jag flyttade in fick jag tips av hyresgästen innan att presentera mig, som hon hade gjort, för det var uppskattat. Jag märkte aldrig att hon lämnade hemmet någon gång eller fick särskilt mycket besök, förutom från hemtjänsten. Vi pratade två gånger tror jag, och hon uttryckte oro för min skull att jag kom hem sent ibland. "Inte för att det stör!" Jag hörde inte henne och hon sa att hon inte hörde mig. En fin granne helt enkelt. Sedan hände något med persiennerna. De vinklades inte som vanligt och jag förstod att hon inte var där, sedan tolkade jag dem och såg att hon kom tillbaka, sedan var hon borta igen. Av skvallergrannen fick jag reda på att hon flyttat till ett hem utan att trivas och kom tillbaka, flyttade sedan till ett annat hem där hon trivdes bra, men sen dog hon. "Hon är begravd och klar" som han uttryckte sig.
Skvallergrannen bor på min andra sida och hans persiennanvändning var minimal, vilket gjorde att man hade full insyn i hans liv, som verkade ensamt och framförallt fyllt av tv-tittande nätterna igenom. Han hade jobbat som fastighetsskötare här, vilket han verkade tycka gav honom rätt att gå in i min lägenhet när jag hade hantverkare här vid två tillfällen. Jag fick känslan av att han var lite alkoholiserad, då han ofta verkade dricka tills han blev lullig. När jag tillät mig att säga mer än hej så verkade samtalet aldrig vilja ta slut, så han kändes lite jobbig på flera sätt. Honom har jag hört mer genom väggarna, både hans tv och nu på slutet hans hostningar. Jag har inte tänkt på dem som något att oroa sig för, men en granne har nu satt upp en lapp med när han begravs och tycker vi ska ge pengar till Hjärt- och Lungfonden, som de anhöriga skrev att man skulle tänka på. Det verkar som det låg mer bakom de där hostningarna än jag trodde. Jag såg att persiennerna var fördragna mer nu och att han satt upp en "ingen reklam"-skylt, så jag förstod att han inte var där, men jag trodde han rest bort.
De var inte unga och de levde ganska ensamma liv, vad jag vet.
Två döda grannar på en månad, eller kanske två. En konstig tanke jag får är att man borde passa på att ha en fest nu när jag bara har grannar över mig. Det har, nu när jag tänker på det, varit ovanligt tyst även ovanifrån...
Tanten Ek hade en "Ingen reklam"-lapp som påpekade att man skulle spara den svenska skogen. Det är humor enligt mig, även om det är osäkert ifall det var medvetet eller inte från hennes sida. Hon gjorde aldrig något väsen ifrån sig och persiennerna var oftast fördragna redan när det började skymma. När jag flyttade in fick jag tips av hyresgästen innan att presentera mig, som hon hade gjort, för det var uppskattat. Jag märkte aldrig att hon lämnade hemmet någon gång eller fick särskilt mycket besök, förutom från hemtjänsten. Vi pratade två gånger tror jag, och hon uttryckte oro för min skull att jag kom hem sent ibland. "Inte för att det stör!" Jag hörde inte henne och hon sa att hon inte hörde mig. En fin granne helt enkelt. Sedan hände något med persiennerna. De vinklades inte som vanligt och jag förstod att hon inte var där, sedan tolkade jag dem och såg att hon kom tillbaka, sedan var hon borta igen. Av skvallergrannen fick jag reda på att hon flyttat till ett hem utan att trivas och kom tillbaka, flyttade sedan till ett annat hem där hon trivdes bra, men sen dog hon. "Hon är begravd och klar" som han uttryckte sig.
Skvallergrannen bor på min andra sida och hans persiennanvändning var minimal, vilket gjorde att man hade full insyn i hans liv, som verkade ensamt och framförallt fyllt av tv-tittande nätterna igenom. Han hade jobbat som fastighetsskötare här, vilket han verkade tycka gav honom rätt att gå in i min lägenhet när jag hade hantverkare här vid två tillfällen. Jag fick känslan av att han var lite alkoholiserad, då han ofta verkade dricka tills han blev lullig. När jag tillät mig att säga mer än hej så verkade samtalet aldrig vilja ta slut, så han kändes lite jobbig på flera sätt. Honom har jag hört mer genom väggarna, både hans tv och nu på slutet hans hostningar. Jag har inte tänkt på dem som något att oroa sig för, men en granne har nu satt upp en lapp med när han begravs och tycker vi ska ge pengar till Hjärt- och Lungfonden, som de anhöriga skrev att man skulle tänka på. Det verkar som det låg mer bakom de där hostningarna än jag trodde. Jag såg att persiennerna var fördragna mer nu och att han satt upp en "ingen reklam"-skylt, så jag förstod att han inte var där, men jag trodde han rest bort.
De var inte unga och de levde ganska ensamma liv, vad jag vet.
Två döda grannar på en månad, eller kanske två. En konstig tanke jag får är att man borde passa på att ha en fest nu när jag bara har grannar över mig. Det har, nu när jag tänker på det, varit ovanligt tyst även ovanifrån...
Men det var inte sant, för däremellan kommer tentaflykten.
Har precis fått ut hemtentan till denna kursen. Jag blir alltid så sömnig när det är dags att plugga, kanske är det kroppens sätt att försöka fly, alternativt skaffa energi inför uppgiften. Det är två frågor som ska få 5000 tecken var och är baserade på kurslitteratur jag inte läst så mycket av än, så jag har verkligen att göra denna veckan!
Hej Tentan. Hej då världen, vi ses på söndag.
Hej Tentan. Hej då världen, vi ses på söndag.
Mina schlagerkopplingar.
Jag har inte sett något melodifestivalande än i år, men började fundera kring det när jag märker att jag har kopplingar till schlager.
Jenny Silver - Brukar handla av mig.
Malena Ernman - Har konsert med min gamla kör, Uppsala Kammarkör.
Salem al Fakir och Sarah Dawn Finer - Vi gick i parallellklasser på mellan- och högstadiet. Har antagligen dansat med Salem, då vi hade dans med hans klass en gång i månaden.
Sen vet jag inte så mycket mer. Peter Jöbacks bror köpte min kompis hus, men det är ju lite att möta Lassie. Faktum kvarstår dock, världen är liten, och ju mer medier, desto lättare blir det att upptäcka det.
Jenny Silver - Brukar handla av mig.
Malena Ernman - Har konsert med min gamla kör, Uppsala Kammarkör.
Salem al Fakir och Sarah Dawn Finer - Vi gick i parallellklasser på mellan- och högstadiet. Har antagligen dansat med Salem, då vi hade dans med hans klass en gång i månaden.
Sen vet jag inte så mycket mer. Peter Jöbacks bror köpte min kompis hus, men det är ju lite att möta Lassie. Faktum kvarstår dock, världen är liten, och ju mer medier, desto lättare blir det att upptäcka det.
Min töntiga kropp.
Jo, jag lever.
Men jag har en töntig kropp.
I juni missade jag ett trappsteg i Nürnberg och även fast det inte gjorde så ont i själva fallet så har jag fortfarande ont i stortåleden av och till. Gjorde akrobatiska övningar och försökte gå ner i spagat i en hal trappa för ett tag sedan utan att känna något. Glädjen över detta avtog dock någon dag efteråt då jag hade mer ont igen. Det gör inte så mycket ont, men det känns och det är jobbigt att det är så långvarigt, men läkare skulle ändå inte kunna göra så mycket åt saken.
När den första snön kom halkade jag på vinterns första isfläck och skrapade upp leggings och knän. Det syns fortfarande.
Innan julen, vid två olika tillfällen, skar jag mig i olyckor kring armbågen. Det senare var så djupt att sårskorpan bucklade sig, vilket gjorde ont i sig. Det syns fortfarande.
För någon vecka sedan rev jag tummen på rivjärnet. Ännu en töntig skada, fast den här verkar faktiskt läka riktigt fint. Det kan till och med vara så att den bit som verkade vara lös faktiskt bestämt sig för att stanna. Konstigt, då jag kan få sårskorpor och svårläkta sår av att skrapa upp yttersta hudlagret utan att det ens kommer blod. Stämplar, pennmärken, osv sitter också kvar länge, så den som ger mig ett sugmärke riskerar en käftsmäll.
Men jag har en töntig kropp.
I juni missade jag ett trappsteg i Nürnberg och även fast det inte gjorde så ont i själva fallet så har jag fortfarande ont i stortåleden av och till. Gjorde akrobatiska övningar och försökte gå ner i spagat i en hal trappa för ett tag sedan utan att känna något. Glädjen över detta avtog dock någon dag efteråt då jag hade mer ont igen. Det gör inte så mycket ont, men det känns och det är jobbigt att det är så långvarigt, men läkare skulle ändå inte kunna göra så mycket åt saken.
När den första snön kom halkade jag på vinterns första isfläck och skrapade upp leggings och knän. Det syns fortfarande.
Innan julen, vid två olika tillfällen, skar jag mig i olyckor kring armbågen. Det senare var så djupt att sårskorpan bucklade sig, vilket gjorde ont i sig. Det syns fortfarande.
För någon vecka sedan rev jag tummen på rivjärnet. Ännu en töntig skada, fast den här verkar faktiskt läka riktigt fint. Det kan till och med vara så att den bit som verkade vara lös faktiskt bestämt sig för att stanna. Konstigt, då jag kan få sårskorpor och svårläkta sår av att skrapa upp yttersta hudlagret utan att det ens kommer blod. Stämplar, pennmärken, osv sitter också kvar länge, så den som ger mig ett sugmärke riskerar en käftsmäll.
