Är alla barn morgonpigga?

Nu har jag återvänt till verkligheten och är ute på VFU (praktik). Jag vet fortfarande inte om jag är helt bekväm i min yrkesroll. Känner mig inte helt färdig, men det känns ändå bra att komma ut nu. Känner mig mer motiverad. Det började redan vid vikariat hos ettåringar en dag. Femåringarna jag är hos nu är också söta. Trots att gården nästan var helt täckt av is sprang de ändå över den som ingenting. Det ligger väl i deras natur. Tur då att de ändå har nära till marken om de skulle falla. En nackdel med jobbet är de tidiga tiderna, för en morgontrött nattuggla som mig. Imorgon börjar jag sju. Gäsp. Dags att sova med andra ord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0