Näktergalning

Tydligen händer det en hel del den elfte september. Det som hände det här året, bland annat, var att mitt ex blev pappa. Jättekul för honom, han kommer bli en jättebra pappa och jag är glad för hans skull. Men det känns ändå lite konstigt. Antagligen för de hypotetiska tankegångarna som sätts igång. "Tänk om..." Ja och tänk om inte om hade funnits. Missförstå mig rätt, jag är varken bitter, ledsen eller ångrar nånting. Men på ett sätt hade det kunnat vara jag. När någon jämnårig gör något med så mycket vuxenpoäng som det här så är det svårt att inte relatera till sig själv, särskilt när det gäller någon som varit så involverad i ens liv. Jag är inte tillräckligt mogen för att skaffa barn. Än har jag många vuxenpoäng kvar att ta. Att skaffa barn är kanske det största av allt. Men det blir inte än förrän om några år.