Näktergalning

Idag kom det poliser till förskolan.
Den självklara höjdpunkten för dagen.
För barnen alltså.
Jag tror inte män i uniform är min grej.
Men barnen fick genomgång både av bil och polismän.
Det är klart det är häftigt med poliser när man är liten.

Lite tråkigt bara att jag inte fick vara med när de gick in med min handledare och några barn för att prata och visa lite extra. Fast jag fick ju titta på polisbilen. Även om jag inte tittade så noga. Förstår inte riktigt hur de lyckades köra in den på gården heller, det är ju staket runtom. Och utbrottssäkra grindar. Funderade på att se till att delge er ett kort av polisbilen på gården, men det är så mycket sekretess. Det hade varit en helt suddig bild. Totalt värdelös. Ungefär som kvällstidningarnas bilder av gärningsmän där man inte ser någonting, som gärna får vara på hela löpsedeln eller en hel sida i tidningen. Oh, va spännande, en beige fläck. Den beiga fläcken har varit dum. Fy dig, beiga fläcken! Så får man inte göra! Tack, kära kvällstidning. Mitt liv känns mycket mer berikat nu.