Näktergalning

Tänkte där jag låg i min säng imorse: så skönt alarmet är. Klart som piiiiip det är behagligt när det är så mjukt att det inte tjänar sitt syfte: att väcka mig! Har försovit mig varje dag den här veckan, även om det var mest i måndags jag kom sent. Jag är så trött, så trött. Jag lyckas aldrig ta igen den förlorade sömnen heller. Ser fram emot helgen på ett sätt jag aldrig gjorde förut. På lördag tänker jag baske mig sova ut!