Karaoke är en bra form av möhippa.

Fick med mig två korister på karaoke igår. Det var antagligen inte det bästa tillfället eftersom det var så mycket folk där, så vi fick inte sjunga så mycket. Det var flera som var utklädda.

Tanke 1: Jaha, temaklädsel, det är kul.
Tanke 2: Jaha, möhippa, det förklarar saken.
Tanke 3: JAHA, blivande maken har hatt och skägg, det är DÄRFÖR de ser ut så!

Han fick också sjunga en sång, Tuppen. När han kom med sin svensexa blev det ännu fler folk. De satte sig inte ens vid bord som det inte fanns så mycket kvar av, utan stod upp. Framför oss, så vi inte såg texten. Tack, tack.

Jag sjöng "Vindarna viskar mitt namn" som var alldeles för låg, men blev för hög för att oktavera upp, kändes som ett dåligt låtval. Sjöng duett till "Ain't no mountain high enough" vilket gick sådär, hon sjöng det jag kunde och sen blev jag mest förvirrad. Så när dagen var slut var jag fortfarande något otillfredställd. Men det är bara på't igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0