Spontanshopping som gått överstyr.

Ibland när jag är i affären köper jag något jag inte hade planerat.
Något att laga mat på eller något extra att unna sig.
Jag unnar mig hellre salt än socker, men det hör inte hit.

Mina föräldrar är inte riktigt kloka.

I helgen var de i Trosa och tittade på en begagnad husbil.
Det är något de pratat om länge, så det köper de säkert till slut.

När de var där undrade farbrorn om de inte skulle lägga ett bud på huset också.
De kikade runt och tänkte "här skulle vi kunna bo" så nu har de lagt ett bud.
Man kan inte spontanköpa ett hus och flytta bara så där!
Visserligen lite av ett skambud, och frågan är hur långt de är beredda att gå.
Men det är mycket möjligt att de flyttar till Trosa.
Kanske till och med ganska snart.

Aaaaaaaaaah!
Hjälp!

Det förändrar verkligen innebörden av ordet "hem". Lägenheten i Göteborg är mitt hem, men det är även huset i Stockholm. Jag har bott där i sex år (flyttade dit i nian) och alltid återvänt dit under mina besök i staden under de sex år jag bott i Uppsala, Brighton, Innsbruck och Göteborg. Rummet jag bodde i ser fortfarande ut som om jag bor där, jag har en hel del saker kvar där. Funderade häromdagen på vad jag är - stockholmare eller göteborgare. Jag vet inte om detta skulle göra frågan enklare eller svårare att besvara.

Det känns konstigt.
Vi får se hur det går, om det blir någon flytt eller inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0