Näktergalning

Jag är ännu inte tillräckligt vuxen för att fira jul utan mina föräldrar. Det krävs en egenbildad familj innan man kan slita sig från sin första på jul antar jag. Därför ska jag hursomhelst åka hem till Stockholm över jul. Letar biljetter nu. Jag är inte begränsad till en särskilt tid, eller ens en särskild dag, och har därför många olika resor att välja mellan. Det kan vara både bra och dåligt. Den inneboende snåljåpen får en chans att kika fram och göra sig hörd. Den är sugen på att köpa 95-kronors-biljetten till tåget som avgår fem på morgonen. Den överväger allvarligt på att åka InterCity (fem-sex timmar) istället för x2000 (tre timmar).

Min första höst i Göteborg, innan jag fått jobb, var jag fattig. Jag bokade en resa till Stockholm lååångt i förväg, men snålade till det ännu mer och skaffade en InterCity-biljett, för den var ju så billig. När jag kommit ungefär halvvägs var jag uttråkad, frustrerad och ville bara gå av tåget. Jag orkade inte mer. Men jag var tvungen. Då var det extra surt att veta att jag redan köpt biljett för tillbakavägen också, en likadan. En lång. Jag bestämde mig för att åka x2000 i fortsättningen. Jag tycker i princip om att åka tåg, men när man åker samma sträcka tillräckligt ofta, alltid utan sällskap, då är det inte lika kul längre. Ibland är man heller inte på humör för boken, mp3-spelaren eller titta ut genom fönstret. Det har dock hänt också att jag kommit fram och inte haft någon lust att kliva av.


Tillät mig först efteråt att titta efter vad ungdomspriserna låg på. Har bara behövt visa leg en gång på tåget. Det var inte så stor prisskillnad nu dock. Jag har i alla fall tur med adressändringen. När jag beställde häromdagen var jag fortfarande under 26 och fick betala ungdomspris, men när jag flyttar är jag ingen ungdom längre. Man ska väl ha lite tur ibland också.