Ensamhetskakan.
Jag lever ett ensamt liv. Nu står jag i begrepp att göra det ännu mer ensamt. Eller är det så att man kan vara mer ensam tillsammans med andra än när man är helt själv? Visst är det så ibland. Genom andras tvåsamhet kan man bli mer påmind om sin egen ensamhet. Jag trivs ofta med att vara för mig själv. Det är till och med så att jag måste få tid att vara ensam och göra ingenting på, annars mår jag inte bra. Det har vissa stackare fått erfara, jag blir lättirriterad och snäsig, allt välmenande till trots. Förlåt mig.
Nu kommer jag få min ensamhet. Jag får äta kakan, men jag vill ha kvar den också! Jag får helt enkelt bli bättre på att ta tag i situationen. Bjuda hem trevliga människor ibland så man slipper känna sig ensam i den negativa bemärkelsen. Pyjamasparty, spelkväll, filmkväll, middag, fest, besök... Jag är öppen för förslag. Telefontider för bokningar är 10.30 till halv elva.
Nu kommer jag få min ensamhet. Jag får äta kakan, men jag vill ha kvar den också! Jag får helt enkelt bli bättre på att ta tag i situationen. Bjuda hem trevliga människor ibland så man slipper känna sig ensam i den negativa bemärkelsen. Pyjamasparty, spelkväll, filmkväll, middag, fest, besök... Jag är öppen för förslag. Telefontider för bokningar är 10.30 till halv elva.
Kommentarer
Postat av: Charlotte
Jag är precis likadan och blir kinkig om jag inte får tillräckligt med egentid. Och efter vad jag minns när jag blev ensamboende, efter att ha delat lägenhet med väninnan, så blev jag mycket mer på hugget socialt och ordnade fester och annat trevligt.
Postat av: Annchen
Är det nu jag ska tacka för de kloka visdomsråden från tanten, eller är det då man får en smäll på käften? ;-) Men ja, visst vet jag att det kommer bli bra. Tankarna behöver väl motioneras ändå eller nåt.
Trackback
