My precious.

Det var säkert inte det, men känns ändå som det var länge sen jag fick tid till sånt här slappande. Nu har jag legat och gosat med mitt duntäcke i några timmar så nu är det nog dags att gå upp. Med täcket runt axlarna som en sjal så blir benen rätt försummade och nu känns det lite kallt på vissa delar. Tycker lite synd om de där delarna som sticker ut på kroppen och därför lättare blir kalla. Näsan, fötterna, brösten. Vi har dock redan gått igenom det här med bröst-jobb, så vi kan väl skippa den delen. Det får räcka med att iaf det ena får lite sällskap av den lilla blyertspennan om några timmar. Dessutom ska jag gå och värma mig i duschen nu. Och Anna lilla, kom ihåg nu: du har fått lägenhet. Aoouuuummmmm. Låt det sjunka in.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0