Näktergalning

Att äta tacos själv känns lite konstigt på nåt sätt. Samtidigt så tvivlar jag på om det överhuvudtaget GÅR att äta det utan att spilla. Varför vill vi ha sällskap när vi sitter och kladdar egentligen? Jag åt precis tacoresterna från i söndags. Sjön på tallriken blir större och större genom den lilla vårbäcken som går från tortillan ner över handen och armen. All extra majs jag hade i, fast det egentligen inte fanns någon plats, för det var ju så lite kvar i burken, den ramlar ut igen och ligger som små öar i en skärgård på min vätskefyllda tallrik. För varje tugga jag tar blir jag mer och mer kladdig för jag har ju naturligtvis glömt att ta fram papper. När jag sitter där i min ensamhet tycker jag ändå att det är rätt skönt att ingen ser mig. Frågan är egentligen hur tacos har blivit en så social maträtt? Om man vill kombinera mat och kladd så borde väl nåt slags matkrig eller matsex vara en bättre idé?