Din allsmäktige ICA-gud jobbar inte här.

- Pastasåser, var har ni det?
- Det har du ner här runt hörnet, säger jag och pekar mannen till rätta.

Jag fortsätter min bakåt-shopping* men passar på att hämta pesto till mig själv när jag ändå är i närheten, så vi möts igen. Pastasåsmannen är rådvill och vill starta en konversation om pastasåser. Jag säger som det är, det finns många olika så man får själv bedöma vad man vill ha efter sin egen smak, men lägger till att jag tänkte köpa pesto** samt att tomatsåsen med basilika är god, enligt mig.

- Ja det har du rätt i, jag tar en sån jag också.
- Den är god att göra köttfärssås på också, men det är ju lite slöseri.
- Ja men det är skönt när det är färdigt redan.

Jag går tillbaka till min vagn med varor, men han är fortfarande i närheten*** och vill fortfarande ha tips.

- Den färdiga pastan, den har ni här nånstans va?
- Färsk pasta har du där ja.


Han tittar länge på de olika sorterna. När jag går förbi ger jag spontant ett till tips.

- Har du testat den här, gnocchi av potatis?
- Nä, är det gott?
- Jodå, det är lite annorlunda, men det behövs nån sås till för det är lite torrt och maffigt.
- Jag testar en sån också,
säger han och stoppar en påse i korgen.
- Jag åt det med tonfisk, creme fraiche och vitlök tror jag.
- Det var bra du sa, creme fraiche behöver jag ju också.


Det känns som jag hade kunnat säga vad som helst, och han hade köpt det. Han sög girigt i sig allt jag sa som om han inte ätit på några veckor, och helst ville ha efterrätt på det också.

Folket, några råd på vägen:

1) Fråga inte så mycket, du hittar antagligen ketchupen själv i alla fall.
2) Om du ändå frågar, var källkritisk (kvällens tema). Vi vet inte alls lika mycket som du tror. Den allsmäktige och allvetande ICA-guden finns inte i denna människoskapelse. Vissa saker sägs för att skapa lugn och självförtroende. Till exempel vegetarianen som tipsar om "det här underbara köttet brukar jag ha till söndagsmiddagarna" så kunden känner att den gör ett bra val.****
3) När jag rör mig på golvet är jag oftast utstämplad för att ta mig till lunchrummet och tycker inte så mycket om att jobba gratis.*****



Nötter:
* Ni skulle bara veta hur mycket saker som lämnas här och där i butiken och måste ställas tillbaka till sin rätta plats.
** Pasta, pesto, tonfisk och tomat är gott, när vi ändå tipsar om mat.
*** Vissa kunder blir man aldrig av med.
**** Nej, vi ljuger inte konstant. Vi vet en hel del såklart, men erkänn, om ni frågar vad vi rekommenderar vill ni inte ha ett svar i stil med "Jag vet inte, jag bryr mig inte, alla är lika goda, och du har ändå inte samma smak som mig."
*****
Även om man jobbar har man sällan tid med långa konversationer, fast inget av detta är något som brukar visas.

Kommentarer
Postat av: Mimmi

Haha! Å vad jag känner igen mig i dethär inlägget, värst är människor som tycker man ska följa med dem runt i butiken och hitta allt på deras lista.. Skaffa personal shopper liksom!



Tack för skäckfilmstipset, the orphanage verkar faktiskt riktigt bra!



Och jag vet, jag brukar inte heller oroa mig, händer det något så händer det ju oavsett om jag var förberedd på det eller inte.

Och det är just det, ju mer folk som är på plats desto mer tror de att någon redan ringt polisen eller ska hjälpa till och gör inget själva. Sånt gör mig mörkrädd!

2008-06-13 @ 18:29:57
URL: http://telepatetisk.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0