Coolhetsfaktorn.
Jag är inte helt tillfreds bland coola människor. I vissa sammanhang kan jag vara ganska stark. Det finns nog vissa som inte tror på min blyghet, men visst finns den där. Som för de flesta andra också, absolut.
Ju äldre jag blir desto mindre problem blir det, men frågan är om det är för att jag därigenom blir äldre än andra också. Kanske är det så med jämnåriga att jag känner mig oerfaren. Jag är lite naiv och inser inte alltid vad jag har varit med om. Om någon är mycket yngre är det lättare att inse att jag antagligen ligger lite före? Det är inte alltid det funkar med åldern, i vissa sammanhang rycks man liksom tillbaka till den osäkra tiden som ung.
Självförtroende växer med åldern, det är ju redan bättre. Jag kommer dock aldrig lida av för högt självförtroende som vissa. Fast i de fallen är det väl sällan personerna i sig som lider av det, utan andra som klagar.
Lustigt också hur ens uppfattning om vissa kan ändras så. Vissa döljer sin egentligen ganska tråkiga inställning bakom en trevlig mask, men när man lär känna dem bättre inser man mer hur de egentligen är. Man är helt enkelt inte kompatibel med alla.
Det är därför man kan välja att sätta sig själv vid ett bord i personalrummet eller en bit ifrån någon på spårvagnen. Egentligen är det inget problem, om det inte vore för att det känns lite spänt. Man kan inte vara kompatibel med alla, men visst vore det trevligt.
Jag tror inte att folk är intresserade av det jag har att säga, och det finns de som verkligen inte är det heller, men om man tror mer själv på vad man säger så blir det mer intressant. Det är i alla fall en del i varför jag tycker om bloggar. Man skriver det man vill och folk får välja att läsa så mycket eller lite de vill.
Ju äldre jag blir desto mindre problem blir det, men frågan är om det är för att jag därigenom blir äldre än andra också. Kanske är det så med jämnåriga att jag känner mig oerfaren. Jag är lite naiv och inser inte alltid vad jag har varit med om. Om någon är mycket yngre är det lättare att inse att jag antagligen ligger lite före? Det är inte alltid det funkar med åldern, i vissa sammanhang rycks man liksom tillbaka till den osäkra tiden som ung.
Självförtroende växer med åldern, det är ju redan bättre. Jag kommer dock aldrig lida av för högt självförtroende som vissa. Fast i de fallen är det väl sällan personerna i sig som lider av det, utan andra som klagar.
Lustigt också hur ens uppfattning om vissa kan ändras så. Vissa döljer sin egentligen ganska tråkiga inställning bakom en trevlig mask, men när man lär känna dem bättre inser man mer hur de egentligen är. Man är helt enkelt inte kompatibel med alla.
Det är därför man kan välja att sätta sig själv vid ett bord i personalrummet eller en bit ifrån någon på spårvagnen. Egentligen är det inget problem, om det inte vore för att det känns lite spänt. Man kan inte vara kompatibel med alla, men visst vore det trevligt.
Jag tror inte att folk är intresserade av det jag har att säga, och det finns de som verkligen inte är det heller, men om man tror mer själv på vad man säger så blir det mer intressant. Det är i alla fall en del i varför jag tycker om bloggar. Man skriver det man vill och folk får välja att läsa så mycket eller lite de vill.
Kommentarer
Trackback
