Näktergalning

Idag blev min väska inte stulen.
Men fem andra tjejer i kören blev av med sina väskor.
Vi var ute ur lokalen ett litet tag för att ta lite bilder till studenttidningen Spionen som gästade oss idag.
Det var tillräckligt för två killar att klättra in genom fönstret och ta för sig.
Jag känner att jag har haft en väldig tur, känner mig nästan lite bortskämd.
De tre väskorna bredvid mig blev tagna, men inte min.

Jag lider med dem.
Den ena tjejens exjobb låg i hennes väska.
Det ska lämnas in på måndag.
Hon har en version sen förut, men inte den senaste.
Det är inte så svårt att lista ut vad hon kommer göra i helgen.

En annan tjej har ingen inkomst just nu.
Hon tycker det känns jobbigt att behöva köpa kjol till konserten.
Hon har inte råd, och så händer det här.
Dock en fantastisk inställning, och positivt sinnelag ändå.

Att värdesakerna dyker upp är inte särskilt troligt.
I så fall är det väl på Kvibergs Marknad i helgen.
Jag hoppas dock att det andra kommer tillbaka.

Kanske har jag lärt mig något idag.
Men det kanske är att hoppas för mycket.

Hade de tagit min väska hade jag inte haft någonting kvar.
Kort, mobil, nycklar, kalender, busskort, låsbricka till jobbet.
Jag vet inte var jag ska vända mig om jag blir bestulen.
Jag har ingen aning om hur jag spärrar kort och telefon.
Jag har inga extra reservnycklar hos någon, de är här hemma.
Om de hade tagit min väska hade jag inte ens kommit hem.

De kanske tyckte att min väska såg ful och sliten ut.
Det var väl en himla tur det!