26 år, 11 månader och 30 dagar.

Hemma står en påse med paket som jag ska öppna imorgon bitti men jag är inte inställd på födelsedag. Det känns fortfarande alldeles för avlägset. Det var länge sedan jag brydde mig om vad jag fyllde, det har jag inte gjort sedan jag fyllde 19, men nu verkar jag knappt ens bry mig om att jag fyller överhuvudtaget. Jag som tycker så mycket om paket, det känns konstigt. Förut brukade jag alltid önska mig frukost på sängen, men det får jag nog stå över i år. Jag känner mig tom. Hos massören idag grät jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0