Näktergalning

Igår var jag osäker på hur jag skulle göra idag. Bestämde mig till slut för att strunta i morgonens musiklektion och ta igen min sista dags praktik. Ställde klockan på 05.45 för att kunna vara på förskolan vid åtta... men när klockan väl ringde orkade jag inte ta mig upp ur sängen.

På söndag är det årsmöte med kören. Tills dess ska sekreteraren (jag) ha räknat ut vem som har bäst närvaro och dela ut flitpunsch. Närvaron är supertråkig och jag har skjutit på det hur länge som helst. Nu har jag dock insett att det är mindre än en vecka kvar och min tid denna vecka är i princip obefintlig. Ikväll är det kör, imorgon kväll är det fika, på onsdag är det tvätt och träffa kompis, på torsdag jobb, på fredag motionsmöte inför årsmötet, på lördag konsert och fest.

Kom igen Anna, JALLA JALLA!

Jag firar denna upptäckt av obefintlig tid med att spana in lediga tider på jobbet att boka in mig på, för jag börjar känna mig väldigt fattig igen. Min lön denna månad är 1400 kronor. CSN-bidraget ligger på ungefär 2600. Det blir inte så mycket pengar kvar att leva på när hyran är betald. Utan buffert hade jag aldrig levt så här, men den börjar också minska och snart är det sommarlov. Borde kolla upp det som min handledare tipsade om, att vikariera på förskolan. Men för att jobba betyder det att man måste ha tid till det också.