Joannakim von Anka.

Jag känner att jag kommer försöka leva snålt nu. Tyvärr sträcker sig inte ankjämförelsen även till guldpengar i massor - även om jag säkert skulle kunna växla till mig en hel del tiokronor om jag ville. Jag känner mig fattig. Fick en chock i lördags när jag hittade fler räkningar under städningen och därför gick in på mitt konto. Jag hade fjorton kronor och två öre på kontot! Aaaaah! Lyckligtvis har jag två konton till, men det är inte mer än tio tusen på dem ihop. Det kanske känns som mycket för vissa, men det får mig att hålla hårt i plånboken. Jag har klarat mig ett år nu på bara bidrag och inget studielån, vilket kommer bli guld värt i framtiden. Helst vill jag fortsätta så. Bidraget är 2500 kronor i månaden. Ungefär samma summa är vad jag lyckas skrapa ihop på jobbet varje månad. Från dessa 5000 ska 3247 kronor dras i hyra, och sen kostar det lite mer än så att leva också. Jag vet inte riktigt hur jag klarat mig hittills, även om pengarna från farfars arv kom väl till pass till exempel, men nu blir det till att försöka leva lite fattigt.

Därför (dock inte bara på grund av detta) gick jag förbi en affär på hemvägen och köpte två kilo sojabönor och ett kilo svarta bönor. Nu är det jag som ska börja experimentera med bönblötläggning. De ligger i vatten nu, men jag har ingen aning om vad jag ska göra med dem. Har alltid använt bönor på burk bara tidigare. Just nu lagar jag våfflor och är även lite sugen på att baka bröd igen, fick bara en skiva själv sist jag bakade ju. Man måste utnyttja det som finns i skafferiet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0