Näktergalning

Jag kliver på bussen och känner en doft av alkohol. Ser en gubbe som ser ut att vara ansvarig för detta, som sitter och pratar för sig själv ser det ut som. Jag sätter mig två säten framför men det visar sig snart att han pratar med en till gubbe med skägg och långt gråvitt hår i nacken under kepsen, som sitter på sätet framför mig. Med tre säten emellan sig samtalar de på sitt eget lilla vis, med höga röster som inte oroar sig för att störa andra. Jag sitter dock mest och ler.

Bakgubben sitter och pratar om något.
Framgubben: Men får jag berätta en historia. En busschaufför säger till en kille från Renova: Ni har det bra ni, som slipper prata med skiten.
Bakgubben verkar inte koppla och återgår till det han pratade om nyss.
Framgubben vill att bakgubben ska förstå och betonar: De slipper prata med skiten. För Renova pratar ju inte med skiten.
Bakgubben verkar fortfarande inte förstå och kommenterar bara: Renova är bra.

Framgubben förstår att poängen inte kommer gå fram, eller så nöjer han sig bara med bekräftelsen på att bakgubben hört vad han har sagt i alla fall. Det blir en stunds tystnad, sedan ropar bakgubben: Hörru Tidaholmaren! Du får klippa dig, julen är slut nu.
Framgubben: Tösera tycker om'et!
Bakgubben: Du är för gammal för sånt, Tomten!

Sedan följer en konversation om att Nordpolen smälter och att Tomten inte har någonstans att bo, fast den ena menar på att Tomten bor i Rovaniemi och undrar om Bakgubben har varit där.

Det ligger något väldigt charmigt i deras konversation. Det finns stor risk att de lever ett tragiskt liv med alkoholen, men det finns ändå en värme i deras samtal. Som hela bussen får lyssna på, helt ogenerat. Jag ler.