Näktergalning

- Det verkar som om någon tycker om stoppknappen lite för mycket så jag kommer inte stanna på någon hållplats på Tagenevägen. Vill ni gå av får ni komma fram och säga till. Jag satt långt fram och tänkte att han säkert hade rätt. Revolterande, busiga tonåringar antagligen. Men ett tag därefter såg jag att en väskrem på mitt ben låg så nära en knapp att det kanske var jag som tryckt omedvetet. Jag flyttade på benet och det verkade hjälpa. Kanske var det inte jag men eftersom möjligheten fanns och busschauffören lät så sur så gick jag fram och sa att det kunde ha varit jag som gjort det omedvetet. - Jag har varit med om så mycket, svarade han bittert och verkade helt utesluta att det kunde varit jag. Han var så inställd på att någon ville jävlas, tog det personligt och kunde inte släppa det. Hellre fria än fälla tycker jag. Ödsla inte energi på något du ändå inte kan göra så mycket åt och när någon erbjuder något tillbaka - ta emot det. Kanske dags att byta yrke?